Rekordmånga ansöker om skuldsanering. Foto Jessica Gow TT.

Den som är satt i skuld är icke fri…

Spelbolag och sms-låneföretag lever i symbios

“Den som är satt i skuld är icke fri” är titeln på en bok skriven av förre statsministern Göran Persson. Därför förknippats han så starkt med detta talesätt.

Men sanningen är den att Göran Persson, numera PR-konsult, i sin tur snott citatet från Ernst Wigforss som redan 1932 sade samma sak men något annorlunda formulerat:

“Den som är försatt i skuld är icke fri”.

Wigforss i sin tur hade kanske fått idén från bibeln, Ordspråksboken 22:7.

“Den rike är den fattiges herre. Den som lånar blir långivarens slav”.

Det är många som blivit “långivarens slav”, som hamnat i “skuldfällan”, en fälla som de inte kommer ur utan hjälp.

“Rekordmånga ansöker om skuldsanering” får vi nu höra i radio och TV och läsa i tidningarna.

Aldrig har så många ansökt om skuldsanering som hittills i år. Enligt Kronofogden har närmare 11 000 personer lämnat in ansökan under årets första sex månader, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med förra året.

För att kunna beviljas skuldsanering ska man sakna möjlighet att kunna betala av sina skulder inom “överskådlig framtid”.

Skuldsanering innebär att man måste leva på existensminimum på upp till fem år.

Alla inkomster utöver detta existensminimum går till att betala av de skulder man dragit på sig.

De skulder som eventuellt finns kvar efter fem år skrivs av och personen är skuldfri.

Ungefär 65 procent av de som ansöker om skuldsanering får sin ansökan beviljad.

Det finns många anledningar till att människor hamnar i situationer där de inte kan betala sina skulder. Det kan vara skilsmässor, sjukdom, arbetslöshet, överkonsumtion och många andra problem man hamnat i.

En märkbar skillnad mot tidigare är att det ligger spelberoende och spelmissbruk bakom många ansökningar. Man beräknar att 20 procent av de som ansöker om skuldsanering har spelrelaterade skulder.

Det börjar med att man spelar bort allt man äger och har. Sedan tar man lån för att kunna spela vidare. Man tror och hoppas att “nästa gång vinner jag tillbaka”. Nästan alltid är det snabba sms-lån till ockerräntor. När man sedan inte kan betala sina sms-lån, tar man nya för att betala de gamla.

Då sitter man fast som en fluga på ett kletigt flugpapper.

Den som är försatt i skuld, eller satt sig själv i skuld, blir inte fri.

Man kan säga att spelbolagen och lånebolagen som erbjuder snabba sms-lån till ockerräntor lever i symbios med varandra. Det finns till och med exempel på att det är samma ägare som ligger bakom spelbolag och sms-lånebolag.

Ett stort ansvar för att människor hamnar i ekonomiska fällor får butiker ta på sig som lockar med kredithandel. “Köp nu – betala sen”. Snart kommer vi att se dessa “locktoner” inför julhandeln.

“Köp julklapparna nu – betala i mars”.

Tyvärr är det lätt att då ta fram sitt betalkort och köpa det man egentligen inte har pengar till. Att kunna handla “på krita” är ett effektivt sätt att underblåsa en vansinnig överkonsumtion. En överkonsumtion av sånt vi egentligen inte har behov av, men luras och lockas till, inte minst genom en massiv, förljugen och förödande reklam.

När man dessutom betalar via kort är risken stor att man dessutom förlorar uppfattningen vad pengar är. Pengar är ju bara siffror – något abstrakt i den digitala världen.

En annan sida av detta problem är barnen.

“Vart tolfte barn växer upp i hem där minst en av föräldrarna har skulder hos Kronofogden, eller pågående skuldsanering där”, enligt Nyheterna på Sveriges Radio.

Vart tolfte barn betyder att drygt 180 000 barn växer upp i skuldsatta familjer. Det innebär en extra press på både barnen och föräldrarna i en tid då det är “viktigt” att ha det senaste när det gäller kläder, mobiltelefoner, cyklar och annat i prylväg för att “passa in” och inte känna sig utanför i skolan och bland kompisar.

Även kriminalitet dras till Kronofogdens skuldsanering som råttor dras till soptunnor.

“Det blir allt vanligare att Kronofogden betalar ut pengar till bolag som man anser tar betalt för ogrundade fordringar”, enligt Nyheterna på Sveriges Radio.

Kronofogden ska se till att den som har rätt att få betalt får det. Men sommaren 2016 polisanmälde myndigheten att man fått in över 500 krav på betalning för lån i euro med räntor på över 30 procent, som man misstänker var påhittade.

Alltså som i så många andra sammanhang. Skumma individer som försöker lura till sig pengar på oärligt sätt är ofta mycket uppfinningsrika i att komma på nya möjligheter.

Både myndigheter och lagstiftare ligger oftast steget efter i denna katt- och råttalek.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar: