Jag hörde på nyheterna att Peter Hultqvist varnar för ett ryskt militärt anfall mot Sverige. Det är därför vi måste satsa på kraftig militär upprustning och stärka de militära banden med USA och övriga Nato-länder.
Hur mycket kan man samarbeta med USA och Nato och samtidigt hävda att vi är neutrala och alliansfria? Och att denna neutrala och alliansfria hållning gör Sverige till en respekterad och trovärdig röst internationellt när det gäller att på diplomatiska vägar medverka till att lösa konflikter runtom i världen.
Med allt starkare koppling till USA, den största av stormakter, minskar naturligtvis vår alliansfria hållning i trovärdighet. Därmed ökar faktiskt risken att Sverige blir en bricka i stormakternas spel.
Numera är det militära samarbetet med USA så självklart i militära och vissa politiska kretsar att man inte ens försöker mörka och hymla om saken.
Ett pressmeddelande från Försvarsmakten 12 oktober har rubriken:
“USA tränar navigering i Karlskrona skärgård”:
“De kommande veckorna kommer personal och båtar från USA:s försvarsmakt att ingå i en svensk övning i Karlskrona skärgård där målet är att träna navigering i skärgårdsmiljö tillsammans. Den svenska skärgården är både komplex och utmanande att navigera i och utbildningen är uppdelad i olika faser där både skydd och anfall ingår.
Sverige övar och genomför utbildning tillsammans med USA regelbundet. Sveriges bilaterala samarbete med USA är av stor betydelse. De prioriterade områdena för det fördjupade samarbetet är bland annat förmågeutveckling, övningar och utbildningar.
Personalen och materielen från USA har flugits in i omgångar till Blekinge flygflottilj, F 17, och under måndagskvällen och natten kommer markbundna transporter att gå från Ronneby till marinbasen i Karlskrona. Under transporten kan framkomligheten i trafiken påverkas”, lyder hela texten i detta pressmeddelande från försvarsmakten.
Till pressmeddelandet bifogar man två bilder med bildtexten: “Båtar från USA anländer till Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby”.
Jag undrar om Peter Hultqvist och hans gelikar reflekterar det minsta över om denna militära “smyganslutning” till USA och militärpakten Nato kan minska den svenska trovärdigheten beträffande alliansfriheten? Och att detta i så fall snarare ökar i stället för minskar risken att vi blir indragna i konflikter och krig.
Förresten, det handlar inte längre om någon smyganslutning. Anslutningen till USA och Nato sker inför öppen ridå.
Olika opinionsundersökningar visar att det finns ett tydligt motstånd bland medborgarna om svenskt Nato-medlemskap. Resultaten pendlar lite hit och dit. Men sammantaget visar undersökningar att cirka 45 procent är emot Nato-medlemskap. Cirka 32-33 procent är för. Resten svarar “vet ej”.
Av partierna i riksdagen är S, MP, V och SD mot svenskt medlemskap. M, KD, L och C är för medlemskap. C och L var tidigare mot, men har svängt i frågan.
Det var för övrigt denna kovändning i Nato-frågan som fick en aktad och respekterad socialliberal som Ingrid Segerstedt Wiberg att lämna partiet 1999 (dåvarande folkpartiet) i protest.
“Stormakternas största svaghet är att de alltid måste visa sin styrka”
Henrik Tikkanen 1980 i “Ansikten och åsikter”.
Rolf Waltersson
