Band: Dusky Fields.
Skiva: Once upon a roof
Genre: Pop/rock.
Utgivningsår: 2017.
Dusky Fields spelar en väldigt stämningsfull popmusik med influenser från både 60-talet och 90-talet men samtidigt med en modern känsla. De pendlar snyggt mellan finstämda akustiska poplåtar till mer rockigare låtar som till exempel “Vie me”. Jag föredrar dock deras melankoliska bitar där det ibland låter som om ett väldigt polerat Broder Daniel skulle kompa Simon and Garfunkel. För stämmorna sitter lika snyggt som de gamla 60-tals giganterna. “Makunduchi” är en fenomenal låt, avskalad och vacker.
I dessa tider när First Aid Kit skördar stora framgångar skulle det kunna vara en våg att rida på för Dusky Fields. De har ungefär samma ton i sin musik och jag kan absolut höra en del folkinslag i deras indiepop. Harmonierna är i många fall magiska.
Jag är väldigt svag för melankolisk och finstämd popmusik som dessutom bärs upp fint av Svantes mjuka och något fragila sång. Låtarna är dessutom paketerade i en bra produktion där varje detalj känns genomtänkt. Min åsikt är att Dusky Fields kan gå så långt de själva vill.
Ja nu har Eskilstuna åter chansen att kunna exportera ett stort popband och den här gången ett band som även jag skulle uppskatta. För ärligt talat var jag nog ganska ensam om att inte ha några större känslor för den förra exporten. Skivan innehåller 11 låtar med en speltid på drygt 45 trevliga minuter.
Dusky Fields på Facebook
Mikael Ström
