Då rasbiologin tas upp idag finns tyvärr grupper som gör partipolitik av frågan. Rasbiologin ansågs, från det att den uppstod på artonhundratalet till nazisternas tillämpning i Tyskland på 30- 40-talet, vara en etablerad vetenskap
I Sverige var det ingen partiskiljande fråga utan besluten kring rasbiologin från 20-talet togs i full enighet. Det betydde att alla partier hade ansvar för införandet av dumheterna. Två partier har lite pluspoäng i sitt agerande mot rasbiologin. Socialdemokraterna som verkade för att få bort Herman Lundborg från Rasbiologiska Institutet; och en ledamot från kommunistpartiet som var den enda som röstade emot skärpningen av steriliseringslagarna i början av 40-talet.
Ett exempel på Institutets vetenskapliga insatser var att de så kallade ”tattarna” kom att beskrivas som genetiskt bestämt kriminella. Det hade ”vetenskapsmännen” kommit fram till genom skallmätningar och annat trams. Vad man inte nämnde var hur urvalet gjorts. Man hade sökt upp tattare i fängelser (”det var ju där tattarna hörde hemma”). Att med denna metod bedriva vetenskapliga undersökningar är definitivt ingen vetenskap.
En klassning av rasbiologerna om människors gener är följande:
Övre skikt: Statliga ämbetsmän etcetera
Mellanskikt: Hantverkare och bönder
Lägre skikt: Dugliga arbetarklass, och slutligen –
Undermåliga: Homosexuella, kriminella, prostituerade och även sinnesslöa, asociala och alkoholister.
När det gäller de tre första grupperna gällde för männen yrkesarbete. Kvinnornas plats i denna struktur var fortplantning. För kvinnor i ”det övre skiktet” kunde eventuellt kvinnoyrken accepteras. För de undermåliga var det internering, sterilisering som gällde. Är väl värt att poängtera att rasbiologerna ansåg att ställning i samhället berodde på hur bra gener man hade!
En kommentar, vad gällde för en statlig ämbetsman som var homosexuell.
Slutligen så demonstrerade Sheraton att det rasbiologiska tänkandet i vissa kretsar inte är historia i samband med introduktionen av Regeringens Vitbok om Romer.,
Sammanfattning:
De första idéerna kring rasbiologin uppstod under andra delen av 1800-talet, då ett par ”vetenskapsmän förvrängde Darwins ”De bäst anpassade” till ”De starkaste”
Den första organiserade gruppen kom 1905 i Tyskland där det kallades ”Raszenhygiene”
1909 bildades den Svenska gruppen med bl.a. Herman Lundborg. Finns väl anledning att påpeka att en del av gruppen var botaniker, och därmed ansågs kvalificerade att yttra sig om mänskliga gener,
Herman Lundborg utsågs till docent i Rasbiologi 1917
Rasbiologiska Institutet startar 1921 efter ett Riksdagsmotion som togs av båda kamrarna.
Herman Lundborg reser till Tyskland 1924 för att träffa tyska rasbiologer. Finns väl anledning att påpeka att flera av dessa redan var knutna till Nazistpartiet
De första steriliseringslagarna antogs 1934
Herman Lundborg gick i pension 1935. Han första alternativ var att han skulle kvarstå som chef, vilket avslogs. Andra alternativet var att påverka vilken skulle bli ny chef vilket institutets styrelse medverkade till. Styrelsen förslag stoppades av regeringen vilken utsåg Gunnar Dahlberg. Dahlberg var med i institutet första åren men lämnade, sannolikt efter oenighet med Lundborg.
Herman Lundborg utsågs till Hedersprofessor på ett Tyskt universitet 1935
Tyska Rasbiologer deltog i utformningen av Nürnberglagarna 1935
Svenska steriliseringslagarna skärptes 1941 av en enig Riksdag förutom en kommunist som röstade emot
Rasbiologiska institutet bytte namn 1958, och institutets arkiv bars ner till källaren och låstes in.
Egna minnen:
1958 hade kommunen planerat att lösa familjens problem. Denna lösning gick ut på att min storebror skulle låsas in på ungdomsanstalt, själv skulle jag steriliseras för att hindra spridning av mina ”dåliga gener”. Finns väl anledning att påpeka att villkoret för att släppas ut från ungdomsanstalt ofta var sterilisering. Slutligen skulle min lillebror adopteras bort. Efter protester blev det bestämt att jag skulle undersökas av läkare, med resultat att kommunens planer stoppades. Kommunrepresentantens kommentar var, ”Vi som planerade så bra för att lösa familjens problem och så stoppade Ni det”. Finns väl anledning påpeka att vi 1958 bodde i en kranskommun utanför Eskilstuna. Som avslutning kan väl nämnas att min storebror tog Ingenjörsexamen 1964 och jag själv ingenjörsexamen 1968. Efter examen jobbade jag 20 år på en Ingenjörsbyrån varefter jag startade eget vilket jag fortsatte till pensioneringen. Jag hade under huvuddelen av verksamheten en anställd förutom mig själv.
De två cheferna på Rasbiologiska institutet
Herman Lundborg
Ett utdrag från ett tal som Herman Lundborg höll i Berlin några veckor innan Nürnberglagarna antogs i Tyskland 1935, hämtad från Maja Hagermans bok:
OBS GIFTVARNING!
Av erfarenhet vet vi att det är judarna, vare sig de är många eller bara få, eller bara få som i varje land sätter samma upplösande krafter i rörelse. De tål inte och kan inte enligt sin natur tåla att det andra folket hålls kärnfriskt. Lyckligtvis finns det många undantag, men på det stora hela kan man säga att de är dödsfiender av varje nationellt liv förutom sitt eget. De förmår bara iaktta andra folks svagheter och utnyttja dessa efter behag. Aldrig kan de smälta samman med de europeiska folken, detta skulle dessutom absolut inte vara önskvärt. Det synes mig ändamålsenligt att de avskiljs helt ur den europeiska samhällskroppen. Det är en gemensam angelägenhet för världens olika nationer, att öppna upp tillräckligt stora områden för detta folk, där det skulle kunna utveckla sitt nationella väsen utan hinder.
Det jag sedan tar upp är från hans långa och många vistelser i norra Sverige. Där han såg till att ha en ung kvinnlig assistent vid sin sida på resorna. Att detta omfattade lite extra visas av att en av dessa blev havande och barnet registrerades vid födseln som u.a. (Utomäktenskapligt) och fadern okänd. Den ”undermåliga” människan överlistade sedan ”Övermänniskan”, Över- resp- undermänniskor syftar givetvis på rasbiologins dumheter, hon bad Lundborg om ett exemplar av hans verk om folkraser och med en signerad text från Lundborg inklusive underteckning. Hon tog detta till pastorsexpeditionen som godkände skrivningen som ett erkännande av faderskapet!
Gunnar Dahlberg
Gunnar Dahlbergs främsta insats var att stoppa de värsta dumheterna från Herman Lundborgs period.
Litteratur:
Den anfrätta stammen, Nils von Hofsten, eugeniken och steriliseringarna 1909-1963. Maria Björkman
Fallna Kvinnor, När samhällets bottensats skulle lära sig veta hut. Eva F Dahlgren,
Den mörka och okända historien, Vitbok om övergrepp och kränkningar av Romer under 1900-talet. Regeringskansliet
Skuggor av ett Förflutet. Anders Björnsson
Oönskade i Folkhemmet, Rashygien och sterilisering i Sverige. Gunnar Broberg, Mattias Tydén
Käraste Herman. Maja Hagerman
Rolf Nordin
