Chefen för Perus polis har meddelat att säkerheten kring landets nyvalde president Pedro Castillo ska förstärkas. Detta efter att 300 aggressiva demonstranter från högern i lördags belägrade presidentens residens i huvudstaden Lima.
Kongressledamoten, och taleskvinnan för det nyliberala högerblocket, Adriana Tudela har klargjort att hon hoppas på en samverkan med “centristiska” grupperingar för att blockera godkännande i kongressen av den i juni i presidentvalet segrande Castillo. För det krävs att två tredjedelar av kongressen dömer ut det valde presidenten med motiveringen att han “saknar moralisk kapacitet”. Tudela har sagt att hon ser det som en väg att “vinna slaget mot kommunismen” och “återupprätta vår demokrati”.
Hennes far, den tidigare kongressledamoten Francisco Tudela, var under en period vice-president under Alberto Fujimori. Den senare är dömd för korruption, mord och brott mot de mänskliga rättigheterna till 25 års fängelse.
Alberto Fujimoris dotter Keiko Fujimori, besegrad av Castillo i det senaste presidentvalet, väntar nu på att åtalas för omfattande korruption. Hon ansluter sig till Tudela i hetskampanjen mot den nya regeringen:
– Oavsett våra politiska meningsskiljaktigheter måste vi nu börja agera med siktet inställt på att rädda vår demokrati och rädda vårt land från en radikal och totalitär regering … Vi kan inte förhandla med terrorister, har den korruptionsanklagade Fujimori deklarerat.
Castillos nyutnämnde premiärminister Guido Bellido, en central måltavla för högerns attacker, har svarat att han “motsätter sig kategoriskt alla former av våld och terrorism” och att “vi tillsammans ska besegra rasism, klassism, machismo och homofobi”.
“Klassism” ska väl närmast översättas till klasskamp, och Bellidos uttalande bör förmodligen ses som ett uttryck för hur pressad av överklasshögern han känner sig.
Regeringen nyutnämnde ekonomiminister, Pedro Francke, har tidigare sagt att inga företag kommer att föras över i samhällets ägo.
Frågan är vilket stöd deras “utsträckta hand” har bland övriga regeringsmedlemmar och inom den breda folkliga rörelse som förde Pedro Castillo till presidentposten.
Källor: Telesur med flera
