Bild: Engin_Akyurt / Pixabay.

Perspektiv på Corona krisen.

Medan de svenska myndigheterna har agerat förnuftigt, så är den ständiga fixeringen vid Coronakrisen oproportionerlig och bidrar till en ökad oro som inte är till någon hjälp.

Det är inte första gången vi har haft en pandemi. I Hong Kong influensan dog i hela världen ca 1 miljon människor första året (1968) utan att det skapade samma oro som COVID-19 gör nu, sannolikt för att det hanterades annorlunda av nyhetsmedia och att det då inte fanns några sociala media.

En jämförelse mellan antalet döda i hela världen i COVID-19 och antalet döda av andra orsaker kan ge ett perspektiv:

Enligt WHO har hittills (3 april) 50 321 personer avlidit av COVID-19 varav 4 822 det senaste dygnet.

Ca 160 000 människor dör varje dag. Av dessa är 17 000 barn under 15 år (majoriteten under 5 år) som dör av orsaker som lätt skulle kunna förebyggas med exempelvis vaccin, rent vatten och grundläggande sjukvård. Dessa dödsfall, som pågår hela tiden, leder inte till några rubriker. Det är ju inte “våra” barn.

Ca 3 700 personer dör varje dag i trafikolyckor, men i Sverige är det få, så det är heller inget vi oroar oss för.

Trots att mer än häften av jordens befolkning nu har beordrats eller uppmanats att stanna hemma så sprids coronaviruset och kommer sannolikt att drabba de flesta av oss. Någon procent kommer att dö, men påverkan på de globala dödstalen kommer troligen att vara måttlig.

Lars Helmersson,
Linköping

Liknande artiklar