Partiledardebatten i söndagens Agenda SVT2

Jag följde partiledardebatten i Agenda söndag 11 december. Inget nytt under solen. Upplägget var det gamla vanliga. De “ämnen” som avhandlades den här gången var i stort sett de gamla vanliga:

  • Migration
  • Välfärd (Som mest kom att handla om sjukvården)
  • Klimatet
  • Hushållens ekonomi

Varje ämne inleddes med en kort duell på 3-4 minuter mellan två partiledare.

Som vid alla dueller gäller det att dra snabbt och skjuta från höften. Med andra ord – det blir en duell som mest består av slagord och förenklingar. Aldrig möjlighet till analyser och förklaringar till varför man tycker si eller så. Det hela utmynnar oftast i att de båda duellanterna pratar i munnen på varandra i sin iver att få sin röst hörd under den korta tid som står till buds.

Får man ordet vet man att man har 10-20 sekunder på sig att säga det man vill ha sagt innan man blir avbruten av motståndarna eller programledarna.

Efter duellen är det debatt mellan samtliga partiledare.

Jag ska inte referera debatten. Jag gör bara några korta nedslag.

Migration

Duellanter Annie Lööf (C), Johan Person (L)

Annie Lööf: gick hårt åt Johan Pehrson. “Jag hade aldrig trott i min vildaste fantasi att L skulle hamna på samma sida som SD och nu genomföra en politik som går ut på att Sverige inte ens tar emot kvotflyktingar enligt tidigare avtal”.

Sverige har förbundit sig att ta emot 5000 kvotflyktingar per år. Kvotflyktingar väljs ut av FN:s flyktingorgan UNHCR och är bland de som har det allra största behovet av tillflyktsorter. Oftast kvinnor och barn. Det skär den nya regeringen ner till 900. Min anmärkning.

“Varför dra ner förskola och skola om man tycker integration är viktigt?”, frågade Nooshi Dadgostar (V) lite retoriskt.

Per Bolund (MP) kritiserade att man i flyktingsammanhang hela tiden pratar om “Vi och dom”.

På detta svarade Ebba Busch (KD): “Brottslingar ska inte vara här”. Som om alla flyktingar är brottslingar.

Välfärden

Duellanter Ebba Busch (KD), Per Bolund (MP)

Per Bolund inledde debatten med att kritisera Ebba Busch för att har deltagit på en sammankomst med Timbro och välfärdskapitalister och nu är deras språkrör i regeringen.

Magdalena Andersson (S) undrar varför regeringen vill sänka skatten med 1 000 kronor i månaden för de välavlönade: “Det ger inga fler vårdplatser”.

Nooshi Dadgostar (V) fyllde på:

“Regeringen sänker skatten med 1 000 för de med över 50 000 i månadslön, vilket kostar dubbelt så mycket som det regeringen vill ge till vården”.

Våren får bara hälften mot vad som behöva för att behålla nuvarande kvalitet, som har stora brister, enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner). Min notering.

Johan Person (L) med hög röst “Oppositionen vill höja skatten för barnmorskor”.

Magdalena Andersson: “Vi vill inte höja skatten. Men vi säger nej till sänkt skatt för de som tjänar över 50 000”.

Jag vill påpeka att Johan Pehrson har dålig koll. Barnmorskor tjänar inte 50 000 i månaden.

Klimatet

Duellanter Magdalena Andersson (S), Ulf Kristersson (M)

Flosklerna duggade tätt genom hela debatten. Angående ämnet klimatet sa Magdalena Andersson med ett leende på läpparna: “Vi socialdemokrater gillar billig el”.

Johan Pehrson (L) ville inte vara sämre: “Vi arbetar med den teknik som är framåtskridande”.

Nooshi Dadgostar (V) tog upp detta med Sverigepriser som V förespråkat sedan tidigare: “Elpriset måste kontrolleras – inte styras av en europeisk elmarknad”.

Därefter slår Ulf Kristersson (M) till med ett av debatten märkligaste påstående: “Sedan 1980 har socialdemokraterna motsatt sig kärnkraften”.

Han syftar naturligtvis på folkomröstningen 23 mars 1980. På grund av ett taktiskt fulspel mellan S och M fick vi då 3 alternativ att rösta på. Linje 1 som stöddes av Moderaterna. Linje 2 som stöddes av S och Fp (nu L). Linje 3 som stöddes av C, Vpk (nu V), KDS (nu KD).

Alla 3 linjerna förespråkade AVVECKLING av kärnkraften.

Linje 1 och linje 2 hade EXAKT samma formulering:

“Jag röstar för förslag nr 1.

Detta förslag innebär:

Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftreaktorer som idag är i drift, färdiga eller under arbete. INGEN YTTERLIGARE KÄRNKRAFTUTBYGGNAD SKALL FÖREKOMMA (min kursivering). Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas i drift”.

Fulspelet mellan S och M bestod i att S av taktiska skäl inte ville hamna på samma linje som M. Därför hade Linje 2 ett tillägg på valsedelns baksida:

“…Samhället ska ha huvudansvar för produktion och distribution av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse SKALL ÄGAS AV STAT OCH KOMMUN (min kursivering). Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning”.

Resultat av folkomröstningen:

  • Linje 2 (successiv avveckling, offentligt ägande) blev störst med 39,1 procent.
  • Linje 3 (avveckling inom 10 år och satsning på alternativen) 38,7 procent.
  • Linje 1 (successiv avveckling) 18,9 procent

Eftersom alla 3 linjen förespråkade avveckling beslutade riksdagen, enligt folkomröstningens resultat, att kärnkraften skulle vara avvecklad senast år 2010. alltså 30 år efter folkomröstningen.

Jag måste skriva och påpeka detta när Ulf Kristersson påstår att “Sedan 1980 har socialdemokraterna motsatt sig kärnkraften”. Då var (M) lika mycket mot. “Ingen ytterligare kärnkraftutbyggnad”.

Taktikspelet mer 3 linjer som samtliga var för en avveckling, innebar att de som var frälsta på kärnkraften och ville har en utbyggnad aldrig fick något att rösta på.

Hushållens ekonomi

Duelanter Nooshi Dadgostar (V), Jimmie Åkesson (SD)

I den sista debattrundan gick det hett till och slagorden stod som spön i backen.

Angående att regeringen sänker skatten för de som tjänar över 50 000 i månaden var motdraget från Nooshi Dadgostar: “Sänk skatten för sjuka, arbetslösa, funktionsnedsatta – inte för de som tjänar bra. Höj pensionerna och halvera avgiften i kollektivtrafiken”.

Jimmie Åkesson (SD): “Vi kompenserar för höga elkostnader”.

Per Bolund (MP): “Varför behöver miljonärer och miljardärer kompensation för höga elkostnader? De rika som slösar på el får stöd, men inte fattigpensionärer i Norrland”.

På detta svarade Ebba Busch (KD) utan att svara på Bolunds fråga: “Är man hårt drabbad får man elstöd”.

Magdalena Andersson (S): “Ebba Busch viftade med falukorvar i valrörelsen. Nu får hon en skattesänkning som motsvarar 250 falukorvar”.

Annie Lööf frågade, med all rätt: “Varför ska de som bor i övre halva Sverige inte få elstöd?”.

Jag tycker hela den här debatten om elstöd riktar in sig på fel saker. Vi har ett stolligt system med en avreglerad elmarknad, men som egentligen består av ett fåtal stora “aktörer”. Många är privata och utländska storbolag. Alltså inte det “statliga och kommunala ägande” som S och Fp lovade i folkomröstningen. Till detta har vi en marknad som säljer elen dit man får mest betalt, vilket innebär att vi får höga Europapriser på den el som produceras och konsumeras i Sverige av alla hushåll, företag och industrier.

I stället för att styra upp elproduktionen under gemensamt och folkligt ägande och kontroll, ska det nu betalas ut 55 miljarder till de som drabbats av detta oreglerade marknadsgyckel.

PS.

Jag vill se ett nytänk när det gäller partiledardebatter så att man slipper detta munhuggande, detta slängande med klyschor och slagord och dessa förenklingar. Ansvaret vilar även på debattdeltagarna, att inte lockas i fällan, att inte dra ner debatten till den nivå som bara spär på det politikerförakt som redan finns.

Politik är för viktigt för att förvandlas till dueller, till nån slags underhållning. Underhållning som inte ens är underhållande.

Och programledarna. Varför migrationen varenda debatt. Just nu hade i alla fall jag förväntat mig en debatt om Nato-medlemskapet, kryperiet för Erdoğan och Turkiet. Och Turkiets angrepp mot kurderna i norra Syrien. Varför är inte detta krig lika viktigt som Rysslands krig mot Ukraina?

Lästips:

Rolf Waltersson

Liknande artiklar