Eskilstunas kommundirektör Pär Eriksson aviserar att han från och med 1 maj kommer att ingå i styrelsen för Mälardalens Högskola. Beskedet kom innan rivningsdammet ens hunnit lägga sig över de återstående resterna av stadens anrika sporthall.
Tillsammans med ledningen för MDH har Eriksson energiskt verkat för rivandet av Sporthallen och för uppförandet av ny byggnad för högskolan. Den nya byggnaden kommer enligt uppgift att kosta en halv miljard kronor att uppföra. Vilket förmodligen inte är en överskattning i förhållande till den kommande slutnotan.
Tidigare har MDH överlämnat en medalj till Pär Eriksson. Motiveringen var hans “goda samarbetsförmåga”. Kritiker inom kommunen, som föredragit att vara anonyma, har hävdat att besluten i frågan om Sporthallen, arenabygget och MDH:s fattats av “ett extremt litet antal personer”. Förutom Eriksson och MDH-rektorer ska deltagarna i den exklusiva klubben bestått av ett par gubbar från ett byggbolag, någon Guif-höjdare och, i viss mån och med begränsat inflytande, kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson. Denna form för reellt beslutsfattande har av kritiska granskare beskrivits som typisk vad gäller den grasserande “arenasjukan” runt om i Sverige.
MDH:s dyra nybygge har ifrågasatts, och frågan har ställts om motivet till den korta och uppseendeväckande dyra flytten. Det svar högskolans ledning presenterat har väsentligen inskränkt sig till att “skolan måste vårda sitt varumärke”.
MDH:s lärare har riktat hård kritik mot att de i den nya byggnaden inte kommer att få tillgång till arbetsrum. Ledningens svar på den kritiken har varit att lärarna inte förstår sig på den moderna tidens krav.
Lärare på högskolan, som eFOLKET talat med, tror inte att Pär Erikssons inträde i MDH:s styrelse kommer att positivt modifiera ledningens attityd. En attityd som de uppfattar som både arrogant och auktoritär.
Illustration: Jimmie Uppa
