Foto Rolf Waltersson. Laglig graffitivägg, stans enda.

Om kommersiellt klotter och öppna graffitiväggar

Graffiti erkänns numera av många som en etablerad konstform. En modern konstform som är färgstark både till form och innehåll. En av de mest kända graffitikonstnärerna är Banksy från England som ofta gör graffitiverk med ett politiskt budskap där han häcklar makten och militarismen.

För några år sedan anordnade Konstmuséet en föreläsning och bildvisning om just Banksy, vilket får tolkas som ett erkännande av gatukonst och graffiti.

Inom vissa kretsar, framför allt borgerligt konservativa, ser man ner på graffiti som enbart “klotter”, en konstform som inte hör hemma i de “fina salongerna”.

När Vänsterpartiet i Eskilstuna i kommunfullmäktige 2014 förde fram kravet på öppna väggar för graffitimålare, fick man med sig de två övriga partierna i den dåvarande majoriteten som bestod av S, V och Mp.

Man hade kommit så långt i förberedelserna att material redan var beställ och införskaffat. Man hade även pekat ut en plats för kommunens första öppna graffitivägg, den tomma tomten efter den bensinmark som funnits vid Sveaplan.

Men sedan Eskilstuna fick en ny majoritet bestående av S, M och C har tongångarna ändrats. Nu blir det inte några öppna graffitiväggar. Moderaterna, som hela tiden varit motståndare och kallat graffiti för “klotter”, fick med sig S och C på att begrava alla idéer om öppna graffitiväggar i Eskilstuna kommun.

Nu är inte kommunen helt emot graffitikonst. Man har beställt och låtit utföra fantastiskt fina graffitikonstverk, bland annat vid tunneln som går under järnvägen vid Tullgatan och tunneln som går under motorvägen E20 upp mot Årbystugan. Även stugan vid foten av Vilsta skidbacke har fått graffitiutsmyckning.

Därför känns det motsägelsefullt och inkonsekvent att kommunen nu säger nej till öppna graffitiväggar.

Den enda öppna graffitivägg som finns i kommunen, vad jag vet, är det dubbelplank som finns vid Studiefrämjandet längs Västeråsvägen.

Det är ett plank som är flitigt använt av många olika graffitikonstnärer. Studiefrämjandet driver också en linje där man även vill få unga tjejer att intressera sig för graffiti. Och man har ordnat graffitikurser under skolloven.

Som sagt – kommunen är ogin när det gäller att underlätta för öppen graffitikonst. I stället för att låta “tusen blommor blomma” stryper man ett fritt utövande av en kreativ konstform.

Om man jämför med annat “klotter”, den kommersiella reklamen, så är kommunen nerlusad av “klotterplank”. Det finns många och enormt stora “klotterplank” av den sorten. Alla står strategiskt placerade för att nå en så stor publik som möjligt. En del har till och med inbyggd belysning. Det är på gågatan, på busshållplatsernas väderskydd, på stora runda pelare. Ja vart man än vänder sig i den offentliga miljön så möts man av mängder med kommersiella “klotterplank”.

Hur många sådana här kommersiella “klotterplank” det finns vet jag inte. Men det måste röra sig om hundratals.

Den här skillnaden i synen på vad som är önskat och oönskat “klotter” säger en del om det genomkommersialiserade samhälle vi lever i. Ungdomars kreativitet och skaparglädje ska hållas tillbaka. Fördummande och förljugen kommersiell reklam ska flöda fritt.

Text och fotografi Rolf Waltersson

Liknande artiklar: