Denna artikel av Lasse Herneklint har tidigare varit publicerad i tidningen Internationalen.
Själva stämningsansökan finns med i sin helhet som länk i AURORA:s pressmeddelande, som i sin helhet är publicerat i eFOLKET, 2022-11-25.
*****
Sveriges klimatpolitik är olaglig, eftersom svenska staten inte behandlar klimatkrisen som en kris. Det anser det ungdomsledda nätverket Aurora som därför stämt staten i domstol. Över 600 barn och ungdomar står bakom, bland dem Greta Thunberg.
Aurora menar att staten, med stöd i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, måste göra sin rättvisa andel av det globala arbetet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer. Och att staten bryter mot konventionen genom att inte omedelbart vidta tillräckliga och adekvata åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och öka upptaget av växthusgaser från atmosfären.
– Vi hävdar att statens bristfälliga agerande i klimatkrisen är så farligt att det hotar våra mänskliga rättigheter till liv och hälsa. Europakonventionen, regeringsformen, Paris-avtalet, klimatkonventionen (UNFCCC) och klimatlagen är alla relevanta för Aurora, kommenterar Ida Edling, som är ansvarig för Auroras juridiska arbete till sverigesnatur.org.
– Vi anser att staten är skyldig att skydda våra mänskliga rättigheter och vidta tillräckliga klimatåtgärder. Det Aurora gör är att kräva att staten följer sina egna lagar, säger Ida Edling.
Och eftersom de anser att staten inte följer sina egna lagar yrkar Aurora i andra hand på att domstolen ska ålägga staten att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla klimatmålen.
Nätverket är en del i en rörelse världen över där klimatpolitiken börjat ta plats även i domstolarna.
FN:s klimatpanel IPCC kallar den här typen av rättsprocesser för ett kraftfullt verktyg i styrningen av klimatpolitiken. Och Auroramålet är den senaste i raden av klimatstämningar mot regeringar, där många lett till framgång.
I de länder som har en klimatlag är det den som definierar statens rättsliga ansvar gentemot sina medborgare för att förhindra klimatförändringar. Sveriges klimatmål är beslutade av riksdagen och finns stadgat i Klimatlagen från 2018. Alla partier utom sverigedemokraterna står bakom det beslutet. Den lagen gäller ju och ska följas precis som alla andra lagar. Om starka bevis finns för att staten brister i sitt ansvar skulle en domstol kunna fastställa att för lite har gjorts och ålägga staten att agera mer kraftfullt.
– Vi ser att tillräckliga skyldigheter att uppnå klimatmålen inte är uppnådda. Ledande forskare underkänner det svenska klimatarbetet. Vi inspirerades av andra länder och har engagerat jurister och forskare för att hjälpa oss, säger Ida Edling.
Den kanske största framgången har den nederländska miljöorganisationen Urgenda haft, som i tre instanser lyckats få staten dömd till att radikalt skärpa sina klimatmål. I den processen ansåg domstolen att lagen inte följdes. Likaså har man i domstol fått oljejätten Shell dömd till att nästan halvera sina utsläpp.
I Irland 2020 var processen lite annorlunda än i Nederländerna. Där upphävde landets högsta domstol landets klimatplan efter att miljöorganisationer stämt staten. Enligt Högsta domstolen saknade den irländska regeringen bland annat en strategi för att uppnå de långsiktiga klimatmålen.
I den tyska författningsdomstolen drevs nyligen en lyckad process som ledde till skärpta utsläppsmål. Men eftersom Sverige inte har en sådan domstol kan man inte kopiera den modellen. Lagstiftningen ser ju olika ut i olika länder, och därför är det är inte självklart vilka juridiska verktyg som kan användas.
I Belgien pågår en domstolsprocess som precis som Auroramålet använder Europakonventionen som juridisk grund. Där har man hittills haft viss framgång, vilket kan indikera att det är en framgångsrik juridisk väg även i Sverige.
Och Auroramålet har redan inspirerat andra. Den här veckan ska Finlands Naturskyddsförbund och finska Greenpeace stämma den finska staten för otillräckliga klimatåtgärder.
Men den juridiska vägen är ingen snabb väg. Först ska domstolen bestämma om man tar upp stämningsansökan och om det blir en process kan det ta flera år innan en dom avkunnas.
Vilka politiska reaktioner har det då blivit på stämningsansökan? För ovanlighetens skull är det i stort sett helt tyst. Det kan betyda att ledande politiker vill tiga ihjäl denna nya form av klimatkamp för att den oroar och stör regeringens linje att inte göra något i klimatarbetet, uttryckt av moderata finansministern Elisabeth Svantesson som rycker på axlarna åt gällande klimatlag och säger att “om vi inte klarar Sveriges klimatmål till 2030, så gör vi det inte”.