Jag har skrivit flera inlägg här i eFOLKET om att det blir allt färre pollinerande insekter, som humlor, bin, blomflugor, fjärilar med flera. Anledningen är till stor del att deras livsmiljöer försvinner. Dels på grund av nya och “moderna” jord- och skogsbruksmetoder. Men även denna mani vi tycks ha för hårt tuktade gräsmattor där vi inte tillåter en enda blomma att sticka upp.
Jag har även haft en del insändare i lokaltidningen Eskilstuna-Kuriren där jag efterlyst rejäla insatser från kommunens sida för att låta alla enorma gräsytor, i alla fall till viss del, få bli ängsmarker.
Jag har också inspirerats av den danska TV-serien “Giv os naturen tilbage”, eller “Ge oss naturen tillbaka”, som den heter på svenska (se lästips):
Vi får följa Frank Erichsen, som också är känd från TV-programmen “Hundra procent bonde”.
Frank har gett sig tusan att han ska få människor i den danska kommunen Hjørring med sig i ett projekt där gräsmattor omvandlas till blomstrande ängar.
Det är villaägare, hyreshusområden, parkförvaltare i kommunen, företagare, kyrkan, lantbrukare. Hur får man folk att bryta normer och lära sig bry sig om något som man knappast sett eller brytt sig om tidigare?
Eller som en man som var skeptisk sa i ett av avsnitten:
“Blommor och sånt ska man ha på landet. Inte i staden. Där ska det vara prydligt klippta gräsmattor”.
Det ska också sägas att det ibland inte blir som man tänkt sig. Att bara “låta en gräsmatta växa” betyder inte alltid att man får en blomsteräng, därför att en gräsmatta där man lämnar gräsklippet kvar under lång tid, är så övergödslad att blommor har svårt att hävda sig mot gräset. Ibland kanske man måste ta bort grässvålen och sedan fylla på med sand eller mager jord där man sår ängsblommor av olika slag. Man kan även plantera buskar som blommar, till exempel svarta och röda vinbär. Då slår man två flugor i en smäll. Blommor för insekterna och bär att äta.
I ställer för att “fira” nationaldagen ägnade jag en del av 6 juni till att åka runt i Eskilstuna för att spana efter blommor.
Det var i bostadsområden, industriområden, handelsområden och områden där kommunen ansvarar för skötseln. Det var närmare 30 olika ställen där jag åkte runt i min “spaning” efter annat är dessa hårt klippta gräsmattor. Gräsmattor som nu börjar bli bruna och torra efter mycket sol och värme, och inget regn. Kortklippt gräs klarar sig sämre när det är sol, värme och torka.
Det var som jag befarade – bara stora gräsmattor utan en enda blomma. Gräsmattor som inte “används” utan bara är till för att titta på.
Jo, på två ställen hittade jag blommor. Det ena var i slänten längs en gång- och cykelbana där man inte kommit åt med gräsklipparen. Det andra var en grusslänt där man heller inte kommer åt med gräsklippare.
På ett ställe gick en man omkring med en kantklippare, eller vad det heter. En maskin man bär i en sele för att klippa där man inte kommer åt med den vanliga gräsklipparen. Han gick, på nationaldagen, och kapade varenda grässtrå som växte under ett stängsel i ett industriområde.
Intill en biltvätt gick en ung kille med gräsklippare där gräset var så kort att det absolut inte fanns något gräs att klippa. Enda skillnaden blev att han högg huvudet av de små gula blommor som envisades med att vilja växa där. På två av bilderna ser ni “före” och “efter” hur de stackars blommorna blir halshuggna och jämnade med marken.
Tänk om kommunen, men även alla andra, kunde sätta av några kvadratmeter lite här och där av dessa enormt stora och sterila gräsmattor till små öar, små oaser, med (ängs)blommor, så att människor får se skillnaden mellan livlöst kortklippt gräs och blommande ängar med ett myller av livsnödvändiga insekter.
I Vilsta bortom hundbadet och mitt emot där Vilsta herrgård ligger finns värsta exemplet på meningslösa gräsytor. Här ser man aldrig några som ligger och solar, leker eller använder gräsmattan på något sätt. Ytan är perfekt för att göra något vettig med. Både ängsmarker och att plantera väl valda buskar och träd som är bra för den biologiska mångfalden. likaså att sätt upp rejäla insektshotell – inte de där små futtiga “leksakshotellen” som finns att köpa färdiga.
Text och foto:
Rolf Waltersson
PS. Bilderna jag visar är bara från några få av alla de ställen jag stannade för att fotografera. Det såg lika bedrövligt ut överallt.
Lästips:
- Ge oss naturen tillbaka! – SVTPlay. (här kan ni se vad de 8 olika avsnitten handlar om)
- Något av det mest hoppingivande jag sett på tv – Krönika i Natursidan, 18 oktober 2021
- En gräslig historia – eFOLKET, 12 juni 2020
- Massakern vid våtmarken – eFOLKET, 20 juli 2019
- När skillnaden mellan kortklippt gräs och öken är hårfin – eFOLKET, 5 augusti 2022
- Är du trött på gräs – Köp en robotgräsklippare – eFOLKET, 20 juni 2020
