Onsdagens val i Nederländerna blev inte det befarade genombrottet för den islamfientlige Geert Wilders och hans parti PVV. Högerliberalerna väntas fortsätta styra landet, men den stora uppstickaren är de gröna.
I flera månader hade Geert Wilders toppat opinionsmätningarna med nära 20 procent. Nu slutade det med att hans PVV hamnade på 13,1 procent och tävlar nu om positionen som landets näst största parti med kristdemokraterna CDA och det liberala D66.
Största parti blev premiärminister Mark Rutte och hans högerliberala parti VVD. Ruttes parti gick tillbaka 6 procentenheter jämfört med förra valet, men blev ändå störst med 21 procent.
Under valkampanjen har mycket ändå snurrat kring Geert Wilders extremhöger. Och även om valresultatet nog blev en missräkning har han angett tonen för debatten och fått den att handla om de egna kärnfrågorna; invandringen och ”hotet” från muslimerna. I förhandsspekulationerna hade det talats om att Wilders PVV kunde bli största parti. Han vinner ändå ytterligare fyra mandat i parlamentet och det är kanske något tidigt att redan nu basunera ut att extremhögern stoppats upp i Europa.
Premiärminister Rutte övertog under valkampanjen en hel del av Wilders retorik. I en kampanjannons i början av mars förklarade Rutte för invandrarna att ”om ni inte tycker om att vara i det här landet kan ni ge er i väg”. Och för några dagar senare höjde han ytterligare tonen i ett försök att bjuda över Wilders i nationalism genom att förbjuda turkiska ministrar att komma till Nederländerna.
Regeringarna runt om i Europa väntade oroligt på resultatet av valet i Nederländerna. Ett större genombrott för Wilders hade inneburit ytterligare bekymmer för ett EU som hankar sig fram efter britternas folkomröstning i fjol och bakslaget i folkomröstningen i Italien i december. Nu kunde många jubla över valresultatet och med Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel uttala att valet var ”en framgång för Europa” och att det nu finns skäl att vara optimistisk också inför presidentvalet i Frankrike om en dryg månad. En större framgång för Wilders i Nederländerna ansågs ge Front nationals Marine Le Pen råg i ryggen inför det franska valet.
Den stora förloraren i valet i Nederländerna är socialdemokratiska PvdA, som varit Ruttes koalitionspartner i den nuvarande regeringen. Partiet blev bestraffat för sitt stöd till åtstramningspolitiken de senaste åren och nedskärningar inom välfärden. Partiet sjönk som en sten från 25 procent av väljarnas stöd till knappt 6 procent. Det är nu bara sjunde största parti – bakom de gröna och det mer radikala Socialistiska partiet, som behöll sina tidigare 9 procent, om än med förlust av en plats i parlamentet.
Den största valframgången, och den stora uppstickaren, är de gröna, Groen Link. De gick från fyra platser i parlamentet till 16. Partiledaren Jesse Klaver, 30 år gammal, med en marockansk far och en mamma med indonesisk bakgrund. Under valkampanjen har han gått hårt åt Geert Wilders. I en tv-debatt förklarade han att det inte var flyktingarna som hotade nederländska värden utan Wilders.
I en kommentar till valet förklarade Klaver att resultatet i Nederländerna visar vänstern på andra håll i Europa att det gäller att stå fast vid sina värden; för flyktingarna och för Europa.
Klaver har kallats valets Wonder-Boy, men en del mer kritiskt lagda har också kallat honom Plastic Boy för en viss förmåga att inta alla möjliga positioner.
Groen Link bildades för 25 år sedan av en blandning av kommunister, miljövänner och kristna. Partiet kan nu räkna med att få en del uppvaktning inför de stundande förhandlingarna om en ny regeringskoalition.
För arbetet på att snickra till en ny regering väntas bli utdraget. Med gott om utrymme för intensiv kohandel och uppgörelser i kulisserna.
Den sittande premiärministern Mark Rutte väntas sitta kvar. Men valresultatet ger honom ingen majoritet, inte ens tillsammans med kristdemokrater eller D66. Och bilden kompliceras av att tre nya partier får plats i parlamentet. Bl a ett djurrättsparti och ett Europaskeptiskt parti.
Tills vidare jublar många över att Geert Wilders och extremhögern bromsats upp i Nederländerna. Om det sedan också innebär att högervridningen av europeisk politik också bromsats upp är en annan historia.
Björn Erik Rosin
