När modet sätts på prov – då viker de stora, starka och dollarstinna fotbollsspelarna ner sig

“För drygt ett år sedan gick Fifa ut med att det är fritt fram att vifta med prideflaggan under fotbolls-VM 2022, trots att homosexualitet är kriminaliserat i värdlandet Qatar. Om det kommer fram att du är homosexuell i Qatar riskerar du fängelse i upp till tre år. Om den homosexuelle även är muslim är det däremot belagt med dödsstraff under landets Sharia-lagar”, skriver tidningen QX, 5 april 2022.

Inför fotbolls-VM gick 7-8 Europeiska lag ut med att deras lagkaptener skulle bära armbindeln med ett hjärta i regnbågsfärger och texten One Love som protest mot att homosexualitet är kriminaliserat i Qatar.

Det blev stort pådrag och stora rubriker om dessa fotbollshjältar som med själ och hjärta ställer upp för One Love.

Men därefter kom Fifa med direktivet att den spelare som bär armbindeln med One Love kommer att straffas med gult kort, som betyder varning. Får man ytterligare ett gult kort blir man utvisad från bollplanen och får inte vara med längre i matchen.

Detta hot från Fifa får dessa stora, starka och dollarstinna män att vika ner sig.

När fotbollsspelandet började på riktigt var det ingen som bar denna armbindel. Man vågade inte ta risken att få gult kort.

Vad jag förstår har det varit ett spel bakom kulisserna som handlat om sponsorer. Sponsorer som hotat dra sig ur om dessa regnbågsprotester fullföljs därför att det skulle kunna äventyra reklamkontrakt och försäljningsinkomster.

Så i själva verket kanske det beror på pengar att de korrupta ledarna i Fifa:s tagit i med storsläggan genom att förbjuda “provocerande” protester på fotbollsplanerna. Och pengar är ju ett språk som de flesta förstår i de här “sportsliga” sammanhangen.

Man kan jämföra med kvinnorna i Iran som riskerar sina liv när de demonstrerar mot tvånget att bära slöja/huvudduk.

Det började med 22-årige Jina Mahsa Amini som fängslades och mördades av mullornas moralpolis. Därefter har många iranska kvinnor får plikta med sina liv i kampen mot mullornas förtryck. Ett förtryck som inte bara slår mot kvinnor.

Jag undrar hur dessa “fotbollshjältar” känner sig när de inte ens vågar riskera gult kort i sin kamp för mänskliga rättigheter, samtidigt som de iranska kvinnorna riskerar sin liv i samma kamp..

Läs och lyssna:

Rolf Waltersson

Liknande artiklar