När man inte vet var julklappsskon klämmer

Jag läser i bladet att “i år kommer svenskar att handla julklappar för 21 miljarder kronor enligt Svensk Handels prognos. Det motsvarar cirka 3 150 kronor per person”.

Eftersom inkomster och förmögenheter är ojämnt fördelade innebär det att många kommer att köpa för betydligt mindre än 3 150 kronor, andra kommer att köpa för betydligt mera.

En del har inte råd att köpa några julklappar alls till sina barn.

Så här säger några av dem Aftonbladet frågat:

Rose-Marie: “Har fem barn, det är åttonde julen i rad som jag inte kan köpa något åt dem. Det beror på att jag bara gått på lägsta aktivitetsstödet och nu är inne på andra året på min sjukskrivning…”.

Matilda: “Vi har ett barn. Vi har lagt cirka 3 000 på julklappar”.

Natalie: “Vi har en son på 1,5 år, han får julklappar för cirka 2 200 kronor. Det blir 14 julklappar totalt”.

Omslaget tidningen Allers 13 december 1964.

Många av de julklappar vi köper är tillverkade i länder i Sydostasien. Det är Kina, Indien, Indonesien, Bangladesh, Vietnam och andra länder.

Ofta är det elektronikprylar som mobiltelefoner och annat. Men även kläder, skor och leksaker.

Oftast tillverkade under usla arbetsvillkor med långa arbetsdagar, buller, giftiga kemikalier och väldigt låga löner.

Jag hörde en bekant som varit en sväng till Tuna Park, som är Eskilstunas största köptempel. Där hade hon fått syn på ,“7-pack strumpor för 49 kronor”, tillverkade i Kina.

Om man kan sälja strumpor för 7 kronor paret, som dessutom fraktats runt halva jordklotet, då borde det ringa några klockor om att något är galet.

Textilfabrik i Bangladesh.

Det vi köper väldigt billigt får anda betala väldigt dyrt för. Bland annat genom usla arbetsvillkor, förstörd hälsa och usla löner..

Jag försöker ta reda på hur stor andel av det vi betalar för importerade elektronikprylar, leksaker, kläder och skor som går till arbetarnas löner.

Jag hittar ett slående exempel i tidningen Råd & Rön:

“Du köper ett par löparskor för 1 200 kronor. Nära hälften av priset är detaljhandelns påslag. Cirka en tredjedel är moms och marknadsföringskostnader (reklam. Min anmärkning).

Men lönekostnaden är en mycket liten del, arbetarna i Asien har tjänat 20-25 kronor på att tillverka ditt par skor”, skriver Råd & Rön.

Och man fortsätter:

“Vi lyckades bli insläppta i en skofabrik i Kina. Där kunde vi konstatera att lukten av lim var stark trots att en utsugningsanläggning fanns. Ingen av arbetarna bar andningsmask. Några sjuk- eller olycksfallsförsäkringar fanns inte. De hade skrivit på anställningskontrakt, men hade inte fått behålla någon kopia. Fabriksledningen höll alltid en månadslön inne “som pant” för att arbetarna inte skulle sluta med kort varsel”, skriver Råd & Rön.

Råd & Rön avslutar med att konstatera:

“Systemet är genomkorrumperat. De kontrollanter som finns mutas ofta för att hålla tyst om missförhållanden”.

Så här ser det oftast ut inom skotillverkningen i länder i Sydostasien. Då ska man komma ihåg att inom just skotillverkningen är lönerna jämförelsevis höga jämfört med andra tillverkningsområden. Med många timmars övertid, ofta mer än 100 timmar per månad, kan en skoarbetare komma upp i cirka 5 500 kronor per månad.

Det här är något vi kan fundera över när vi köper julklappar för i genomsnitt 3 150 kronor per svensk.

PS. För ett par träningsskor för 1 200 kronor fördelar sig kostnaderna:

  • Löner. 24 kronor.
  • Materialkostnader: 96 kronor.
  • Övriga produktionskostnader: 34 kronor
  • Producentens vinst: 38 kronor
  • Marknadsföring (reklam): 250 kronor
  • Transport och tull: 38 kronor
  • Diverse mellanhänder: 48 kronor
  • Detaljhandelns påslag: 432 kronor
  • Moms: 240 kronor

Källa: Råd & Rön

Lästips:

Uppgifterna är således 6 år gamla. Vissa förändringar kan ha skett sedan dess. Både till det bättre, men även till det sämre.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar