Jag lyssnar ofta på ett program i Sveriges Radio P1 som heter “Funk i P1”. Programmet tar upp problem som berör människor med funktionsnedsättningar av olika slag.
Senaste inslaget som sändes söndag 18 augusti hade rubriken: “Är ‘Funkotopia’ möjligt?”, “En värld som är inkluderande och tillgänglig för alla – hur når vi dit? Hur skulle ett utopiskt samhälle för personer med funktionsvariationer kunna se ut?”
Min grundsyn är att samhället ska bedömas efter hur de människor som är mest utsatta behandlas. Och hur man kan planera ett samhälle där alla får plats.
Tänk om kantstenarna var en meter höga, om gröna gubben vid övergångsställt bara lyste tre sekunder, då skulle vi alla vara “handikappade”.
Många av problemen kan man bygga bort. Andra problem sitter inne i våra huvuden – vilka attityder vi har till människor som är “annorlunda”.
Uppslaget till det här inlägget fick jag när jag stannade till vid Nybron här i Eskilstuna för att titta lite närmare på skulpturen av J. A. Selander, som var ledarskribent och chefredaktör på liberala Eskilstuna-Kuriren 1920-1963. E-K var en av de få borgerliga tidningar i Sverige som gick till hårt angrepp på hitlertyskland och nazismen, vilket ledde till att tidningen inte sågs med blida ögon av de makthavarna i Sverige som inte ville att vi skulle “stöta oss” med Hitler.
På informationstavlan intill skulpturen ser jag att informationen även finns som punktskrift för synskadade.
Även uppe vid Centralstationen i Eskilstuna finns en informationstavla med punktskrift som informerar om stationsbyggnaden, spår, hissar, taxi och annat.
Om det finns fler informationstavlor än dessa två med punktskrift här i Eskilstuna känner jag inte till.
Punktskriftens historia
Punktskriften utvecklades av den franske blindläraren och organisten Louis Braille i början av 1800-talet. Braille var själv blind efter en olycka i unga år.
Punktskriften läser man med fingertopparna från vänster till höger. En bokstav formas med en eller flera upphöjda punkter. De utgörs av en fyrkant, en “cell”, med sex punkter, två i bredd och tre i höjd. Dessa sex punkter inom varje “cell” räcker för att skriva alla bokstäver, siffror och skiljetecken som finns i det svenska språket.
Den första organisationen för personer med nedsatt rörelseförmåga bildades på vanföreanstalten i Göteborg 1923 som en kamratförening med namnet “Kamratföreningen De Vanföras Väl”.
1965 ändrades namnet till De Handikappades Riksförbund (DHR).
Med tiden förändrades inställningen från att handikapp inte är en egenskap hos individen – utan ett förhållande mellan individen och omgivningen.
Därför ändrades namnet 2009 ännu en gång. Man har kvar förkortningen DHR. Men nu står bokstäverna för Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet.
“Medlemmarna i DHR är handlingskraftiga människor som arbetar för delaktighet och rörelsefrihet”, skriver man på sin hemsida.
Tidigare användes begrepp som “krympling” och “invalid”. Även begreppet “handikappad” ses numera av många som en stigmatisering. Därför talar man hellre om “funktionshinder” eller “funktionsnedsättning”.
Det är inte alltid lätt att hänga i alla svängar när tiderna förändras och veta vilka beteckningar som är de rätta.
Här i Eskilstuna finns ett kommunalt råd som lyder under Kommunstyrelsen som heter “Rådet för funktionsrättsfrågor”. Rådet ska vara ett remissorgan som ska höras innan beslut i frågor som berör samhällsplanering. Rådet ska ges möjlighet att “tycka till”.
I rådet sitter 9 ledamöter som är politiskt valda, samtliga partier i kommunfullmäktige finns representerade.
I rådet sitter också företrädare för 17 föreningar:
- Funktionsrätt Eskilstuna, en samarbetsorganisation för funktionshinderföreningar
- Demensförbundet Eskilstuna
- DHR Eskilstuna
- Dyslexiförbundet Eskilstuna
- EDF, Eskilstunas dövas förening
- Eskilstuna Diabetesförening
- FBU. För barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning
- Grunden Eskilstuna
- Hjärt-Lung Eskilstuna
- HRF. Hörselskadades förening
- Neuroförbundet Eskilstuna
- Psoriasisförbundet Eskilstuna
- Reumatikerföreningen Eskilstuna
- RBU. Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Eskilstuna
- SRF Synskadades Riksförbund
- Strokeföreningen i Eskilstuna
- ToK. Tabu och Kunskap
Jag har tidigare skrivit här i eFOLKET om när kommunen beslutade att bygga en ramp till Sigurdsristningen för rullstolsburna och andra som har svårt att ta sig fram, så körde man över detta kommunala råd. Rådet fick ingen möjlightet att “tycka till”. Man fick endast information om bygget när det var näst intill färdigbyggt. Se eFOLKET 14 mars 2020 under rubriken: “Sista ordet är ännu inte sagt beträffande rampbygget vid Sigurdsristningen”
Så kan det gå när man inte tar de funktionshindrade på fullt allvar.
Jag har också skrivit om de här frågorna här i eFOLKET “Varför finns det inga ‘funkisar’ i riksdagen?” 1 juli 2019.
Och för bara ett par veckor sedan, 17 augusti 2020, skrev jag om oskicket att ockupera reserverade parkeringsplatser för de som är funktionshindrade, under rubriken: “Helig mark som inte får beträdas av obehöriga”.
Rolf Waltersson
