Minervaskolan i Umeå är en friskola. Den ägs och drivs av utbildningsbolaget Minervaskolan i Umeå AB. På dess hemsida står det att skolan är en allmän friskola och har samma läroplan och krav som den offentliga skolan. Problemet är att en friskola aldrig kan vara som en “vanlig” skola. Den drivs som ett företag och ska gå med vinst. Vinsten kommer i första hand. Elevernas utbildning möjligtvis i tredje eller fjärde. När det gäller just Minervaskolan är det riktigt illa ställt. I våras sade lärare upp sig i en strid ström, dels på grund av arbetsmiljöproblem, dels på grund av de omdiskuterade aktieaffärer som ledningen gjort.
I höstas inledde skolinspektionen en riktad tillsyn av skolföretaget efter att ha fått flera larm om brister i undervisningen i både grundskolan och på Minervagymnasiet, brister så stora att skolans elever inte kunde sägas få sin lagstadgade undervisning tillgodosedd. Enligt larmen följer inte skolhuvudmannen bestämmelserna i skollagen och det finns stora brister i arbetsmiljön. Bland annat kritiseras skolan för att den inte har en behörig studie- och yrkesvägledare. Den existerande vägledaren förordar dessutom endast Minervaskolan AB:s egen gymnasieskolas utbildningar.
Västerbottens Folkblad har i en rad artiklar granskat Minervaskolan. Bland annat har tidningen intervjuat åtta av de lärare som har sagt upp sig. Dessa lärare har vittnat om en arbetssituation som till slut blev ohållbar och en hetsjakt från ledningen mot anställda som inte höll med eller sa emot. En lärare beskrev det som att det kändes som att hen hade en “ishacka i ryggen att vänta”.
När gymnasieskolans rektor, Helena Lundgren, i somras höll avslutningstal för nio avgångsklasser med närmare 200 elever, avfärdade hon all kritik och angrep istället lokalmedierna, samtidigt som hon visade en animerad film där Folkbladet och Västerbottens-Kurirens logotyper omslukades av eld. Hon pratade också om ”bitterfittor” vilket kunde kopplas till de anställda som tagit upp arbetsmiljöproblemen. Skolans skyddsombud hade hand om bildvisningen.
I förra veckan kom så Skolinspektionens utlåtande om Minervaskolan. Kritiken är omfattande. Inspektionen riktar förelägganden mot tio områden inom skolans verksamhet som inte lever upp till skollagens krav. Bolagets skolor uppfyller inte lagens krav på sådant som särskilt stöd, elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, betygssättning och kvalitetsarbete. Dessutom har gymnasiets rektor – alltså kvinnan som lärde avgångseleverna att förakta fri press – ingen utbildning för sin befattning. Utöver det så visade Skolinspektionens utredning att Minervaskolan använder otillåtna urvalstester. Som om det inte vore nog så har eleverna i årskurs åtta och nio en villkorad tillgång till datorer som inte är godkänd av Skolinspektionen. Eleverna måste skriva på ett avtal som innebär att de blir ersättningsskyldiga när en dator går sönder. Enligt Skolinspektionen är datorn ett nödvändigt verktyg som alla elever ska ha tillgång till, oavsett ekonomiska förhållanden, därför strider avtalet mot kravet på avgiftsfri utbildning.
Skolinspektionen kräver att Minervaskolan i Umeå AB vidtar och redovisar åtgärder för att rätta till alla dessa brister senast 16 augusti i år.
Fram till förra året var Synergi Skolutveckling storägare i Minervaskolan i Umeå AB med 50 procent av aktierna. I mars sålde Synergi, under oklara omständigheter, sin andel av bolaget till skolans grundare Hans Jansson som nu äger 73 procent av aktierna i skolan. Ett antal aktier såldes också till den tidigare nämnda rektorn, Helena Lundgren. Försäljningen har lett till en polisanmälan och en förundersökning som leds av Ekobrottsmyndigheten i Umeå. Bolagsverket är också inkopplat.
Det är det tidigare finansborgarrådet för Socialdemokraterna i Stockholm, Annika Billström som är ordförande i moderbolaget Minervaskolan i Umeå AB. Sedan i slutet av förra året är hon även ny styrelseledamot i personalbolaget Synergi.
Medan alla dessa utredningar och allt detta spel kring ekonomi och aktier pågår, ska eleverna på Minervaskolan försöka få sig en utbildning som gör att de kan klara sig i arbetslivet och eventuellt läsa vidare på högskola eller universitet. Med det fiasko som är Minervaskolan i bakhuvudet är det inte särskilt svårt att förstå varför de högre utbildningarna i landet har så stora problem med kompetensnivån bland många av de studenter som kommer direkt från gymnasiet. Sverige har många friskolor. Det leder uppenbarligen inte till att våra unga får den utbildning de behöver. Minervaskolan är ett utmärkt exempel på varför den svenska skolan borde återförstatligas och bedrivas utan vinstintresse.
Emma Lundström
Artikeln tidigare (22/2) publicerad i tidningen Internationalen
