Under sommaren har kreativiteten som vanligt stått i full blom på Eskilstuna folkhögskola. Elva sommarkurser med varierande innehåll har sysselsatt över hundra deltagare, lärare och annan skolpersonal. Även två längre kurser, ”Etableringskurs” och ”Elev- och lärarassistent” har rullat på under sommaren för att fortsätta nu i höst. Och idag är skolan i gång med alla sina kurser.
Folkhögskolekurserna är indelade i allmänna kurser och särskilda kurser och äger rum på fem olika platser; ReTuna återbruksgalleria med Recycle Design och distanskursen Återbruk textil 1. Balsta musikslott med allmän kurs (musikinriktning och skaparinriktning). Distanskursen Ett år i omställning håller träffar mestadels i Järna. Nytt för i år är en solcellsmontörskurs i samarbete med ETC där merparten av kurstiden kommer att bedrivas i Katrineholm.
I Munktellstaden, där Bolinder Munktell förut hade verksamhet, ligger huvuddelen av folkhögskolan med allmän kurs och tre särskilda kurser, Språk och samhälle, Konst 1 och 2 samt olika distanskurser i keramiktekniken raku. Till uppdragsutbildningarna vilka nämndes i stycket ovan kan läggas tremånaderskursen Studiemotiverande folkhögskolekurs. Se skolans hemsida för en mer fullständig beskrivning av de olika kurserna samt allt annat som händer på skolan som tex föreläsningar, utställningar och kortare kurser. (eskilstunafolkhogskola.nu).
Den enskilt största delen av Eskilstuna folkhögskola utgörs av allmän kurs med åtta olika klasser (Steget, Grund, G/3, Åk1, Åk2, Åk3) och klasserna på Balsta. eFolket har träffat mentorerna för årskurs ett, Ellinor Antswee och Micke Bernthling över en kopp kaffe i skolans cafeteria.
eFolket har hört talas om en trevlig anekdot där ni två och några till av era arbetskamrater hyllades i ett spontant tal på avslutningsdagen. ”Min farsa undrar vad detta folkhögskola är”
– Jaha just ja, skrattar de båda, det var ju en av våra deltagare som klev upp på scenen och bland annat, i ett långt och fint tal, sa vad hans pappa hade sagt ”Son, jag har försökt att få ordning på dig i över tjugo års tid men inte lyckats, sen går du tre år på folkhögskola och du blir jättebra! Vad är detta där folkhögskola?”.
Bra betyg till er och skolan måste man ju säga, men tillbaka till frågan; vad är folkhögskola?
– Folkhögskola, säger Ellinor och Micke, är ett starkt alternativ och komplement till den traditionella vuxenutbildningen. Skolformen är inte styrd av centrala läroplaner utan vi går under Folkbildningsrådet vilket gör det möjligt att bättre anpassa skolan till deltagarnas individuella behov.
Och det där med att de som går här kallas deltagare och inte elever som i andra skolor?
– För det första går deltagarna här frivilligt och ges möjligheter till ett aktivt deltagande i sin utbildning. Här lär vi oss tillsammans och av varandra, där deltagarnas olika bakgrunder tas tillvara under skoltiden.
– När vi läser ett ämne är det inte bara ett ”ämne” utan hela samhällsbilden beaktas det vill säga att kunskaperna vävs in i ett sammanhang.
Hur då, kan ni ett ge ett exempel?
– Ta till exempel vår pedagogiska idé, där vi skapar förutsättningar för ett aktivt medborgarskap där utbildning och bildning går hand i hand.
Precisera, tack?
Nu går de båda upp varv och pratar i mun på varandra.
– Under kommande läsår har vi enats om ett gemensamt tema som kommer att genomsyra hela skolan, och det är yttrandefrihet. Ett aktuellt och viktigt ämne som vi kommer att vrida och vända på från olika perspektiv. Det finns ju en problematik där det ju inte är så enkelt att bara säga att det är positivt med yttrandefrihet. Hur långt får yttrandefrihet gå innan den passerar gränsen för att skada människor. En fråga som vi bland annat ställer är; Är yttrandefriheten jämlik?
Censur?
– Nej verkligen inte, säger Ellinor och får en glöd i blicken, det handlar om en medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt. Att inte låta sig manipuleras av filterbubblor och medieflödet i stort.
Vad krävs det för att vara en bra folkhögskolelärare?
– Som lärare på allmän kurs där man läser motsvarande grund- och/eller gymnasiekompetens är det viktigt att ha goda ämneskunskaper eftersom utbildningen ger möjlighet att söka till högre utbildningar. Eftersom vi ofta jobbar ämnesövergripande är det viktigt att vi ser holistiskt på kunskap och lärande och därför måste vi lärare lära oss av varandra så att vi inte blir isolerade i våra egna ämnen. En skolvecka på ”folkis” är aldrig den andra lik tex har vi inslag av föreläsningar, temaveckor, utflykter, matlagning m.m. vilket gör att vi även måste vara bildade och inte bara utbildade.
Hur ser framtiden ut?
– Samhällsmässigt ser jag ökande behov av folkbildningen, säger Micke, utbildningsklyftorna växer, fler och fler går ut ungdomsskolorna utan fullständiga betyg.
– Där kommer vi in, fyller Ellinor i, här har alla chansen att förbättra sina livsvillkor och därmed gå mot en ljusare framtid. Den personliga utvecklingen stärks av våra individuella studieplaner där vi tillsammans med deltagaren följer upp och förändrar under resans gång. De båda avslutar intervjun för att skynda på till sina bildningsinsatser.
På vägen ut hinner e-Folket fånga Biträdande rektor Williams Pereira, som kommer ut från ett möte, och ställer frågan om det är något nytt på gång.
– Vi har just startat den nya miljöinriktade solcellskursen. Vi valde att döpa den till ”Solceller i teori och praktik” för att de praktiska inslagen i kursen är minst lika viktiga som de teoretiska. Kursen, som startade den 28 augusti, har sin bas i ETC:s Solpark i Katrineholm. Men vi har mer på gång. Vi planerar tillsammans med Landstinget Sörmland, som vi är en del av, att starta en utbildning för utlandsfödda läkare och sjuksköterskor som har kommit till Sverige med examen från sina hemländer. Som alla vet, är behovet av vårdpersonal skriande inte bara i länet utan i hela riket. Därför kommer skolan att även att satsa på den målgruppen, vi vet att det finns ett 30-tal utbildade utlandsfödda läkare enbart i Eskilstuna som i dagsläget inte får använda sina kompetenser och kunskaper i Sverige. Vi hoppas på att kunna starta första omgången redan under hösten.
Det låter fantastisk, hur upplever du gensvaret från kommunen, landstinget och samhället i övrigt?
– Det är faktisk så att alla aktörer står och väntar på att vi sätter igång. Det är bara formella saker som gör att processen fördröjs. Vi hoppas att alla dessa hinder kan vara undanröjda nu under tidig höst.
Skolans budgetomslutning hamnar över 30 miljoner, blir det dyrt för sörmlänningarna?
– Tvärtom! Det är en myt att folkbildning kostar massor för länets invånare och skattebetalare. Två tredjedelar av pengarna kommer från staten. Det innebär att för varje skattekrona som länet satsar på bildning och utbildning av sina medborgare, får länet dubbelt så mycket tillbaka i intäkter från staten. Men det finns en annan aspekt än den ekonomiska. All forskning som görs kring kultur, bildning och utbildning visar att detta leder till bättre hälsa hos medborgarna. Alltså en person som får ta del av kultur eller som får möjlighet att höja sin kompetens med nya kunskaper mår mycket bättre än människor som är helt utanför kultur- och bildningsutbudet, avslutar Williams vår intervju och springer iväg till nästa möte.
Full av intryck och en skön känsla lämnar eFolket Eskilstuna folkhögskola och tänker: ”Detta där folkhögskola” det är ju jättebra!
