Foto: Tommy Fredriksson.

Maten på bordet – KRAV-märkt, ekologiskt och klimatpositivt

Mat är ofta ett kärt ämne att diskutera, eller inte? Mat med perspektivet miljö är ofta hett – ät inte kött, ät mindre kött, ät inte rött kött, ät mer kyckling och så vidare, listan är lång på argumenten.

eFOLKET gör ett besök hos Lennart Westerdahl på gården i Skogbyn och tar en diskussion om mat – tidigare, nu och i framtiden – hur vi ser på maten i ett större perspektiv.

– Jag har inte själv gjort ett val att ta över gården från min far och bli bonde, men idag har jag ett val att jag kan hoppa av när jag vill och jag vill inte, säger Lennart Westerdahl.

– Då var jag 25 år och min far var 70 år, jag ville gärna fortsätta att utbilda mig till jägmästare men idag ångrar jag mig inte. Vi är femte generationen sedan artonhundratalet på gården, som ligger i Skogbyn, Västerfärnebo socken och driver ekologisk, KRAV–godkänd köttproduktion och jordbruk. Vi har en förhållandevis liten gård, 14-15 kor och 60 hektar odlingsbar jord och på denna sår vi i år ärtor, öländsk lantvete och senare kommer höstsådden, berättar Lennart Westerdahl.

Lennart Westerdahl var tidigare mjölkbonde men genom avregleringen och Sveriges medlemsskap i EU ökade konkurrensen från andra länder. I början av nittiotalet kunde billiga mejeriprodukter från sydligare länder i EU börja konkurrera ut inhemsk mjölkproduktion.

Det gav tid för reflektioner och eftertanke, finns andra möjligheter att behålla gården och fortsätta som bonde men med annan inriktning? Jo, köttproduktion med kvalitet skulle kunna gå bra, ta fram bra ekologiskt och kravmärkt kött. Och på den vägen är Lennart Westerdahl tillsammans med två andra gårdar i ett samarbete som heter Gröna Hagars Kött – från bonden du personligen mött. Det personliga mötet med kunden/konsumenten är stort här.

Stordrift likt Ikea och H&M finns inte men i övrigt finns likheter – Gröna Hagars Kött har ingen egen tillverkning men de har råvaran och hyr in själva produktionen – lokalt slakteri, styckning, förpackning och sedan transporterar de själva. Gröna Hagars Kött träffar själva sina kunder – privatpersoner, skolor, konferensanläggningar och restauranger. Direkt med kund kan de då diskutera kvalitet och pris och jobbar hela tiden för att bibehålla och gärna höja en redan hög kvalitet.

De andra två gårdarna i Gröna Hagars Kött är Lilla Hörngår’n, en gammal släktgård i Norr Salbo by, på slättmarken vid Svartån strax norr om Salbohed, norra Västmanland och Fallängetorp lantgård, en skogsgård i utkanten av Västerbykil i Norra Västmanland på gränsen till Dalarna.

Lennart Westerdahl jobbar för att höja kvaliteten på kött genom att ta fram ett eget kött med hög fettmarmorering, ett insprängt fett i köttet, genom en kombination av tre raser – Jersey, Angus och Hereford. Naturligtvis ska även Gröna Hagars Kött utvecklas och bli större, lönsamheten ska upp och pengarna ska tillbaka till en levande landsbygd och samhällsutvecklingen ska ske här i form av mer jobb, skola, vård och omsorg. Pengar åter till landsbygden för utveckling är något Lennart Westerdahl brinner för. Vi måste dock bli bättre på att marknadsföra oss, säger Lennart Westerdahl, familjer ska kunna bo och jobba här.

Foto: Carina Kreku Hofvander.

– Sverige idag skulle kunna vara självförsörjande på mat, ytor finns som kan odlas och därmed framöver föda Sveriges befolkning med ekologisk och kravmärkt mat, berättar Lennart Westerdahl. Vi har inte den produktionen idag men det finns de möjligheterna, ytor finns och ökad befolkning i Sverige är inget problem.

– Jamen, vad blir det för mat då? Ställ den frågan i olika familjer och hummanden och rynkade pannor dyker upp. En vanlig fråga idag bland många när vi pratar mat kan vara klimatproblemet.

Maten som ett enkelt och tydligt område, politiker kan ropa på omställning och uppmana människor att byta mat, tips och tabeller om mat handlar då lika ofta om klimatutsläpp som de handlar om kalorier och proteiner. Ofta blir det en skendiskussion, det vi äter är inte problemet, det är hur produktionen sker.

– Ät efter årstiderna, tänk kretslopp, hoppa över halvfabrikat och snabbmat, skippa “pyntegrönt” utan näringsvärde – rotfrukter ger mer, ät gärna mindre kött men ät bra kvalitet, kan vara en bra början att tänka på, säger Lennart Westerdahl. Fettbrist exempelvis är oerhört farligt för barn, svårt att tillfredsställa utan animalier.

Foto: Carina Kreku Hofvander.

– I Sverige har vi kommit långt från matproduktionen, vi tar maten för självklar, den ska vara billig och snabbt serverad. Mat är idag billig och det har skett en stor differentiering på marknaden på gott och ont. Länder som var inblandade i andra världskriget har en annan syn på mat, i och med kriget var inte maten självklar för alla, berättar Lennart Westerdahl och i detta perspektiv blir även den idag militante veganen begriplig, dock inte försvarbar.

MAX hamburgerkedja stoltserar idag med att de är klimatpositiva – ett KRAV- och Ekojordbruk idag är ännu mer klimatpositivt och här skulle de som är kritiska till att som de tror händer när kossor går runt och fiser bidrar till sämre klimat behöva upplysas om att gårdar såsom Gröna Hagars Kött är mycket klimatpositiva. Helt klart släpper gården ut koldioxid, men vad som är mer intressant är att gården binder betydligt mer än utsläppet – alltså tjänar alla på det, de behöver inte plantera träd i Afrika som MAX gör. Omräknat till koldioxidskatt skulle Lennart Westerdahls gård kunna kvittera ut 115 till 120 tusen kronor om det fanns ett system för återbetalning.

Tommy Fredriksson

Liknande artiklar: