Den borgerliga chilenska regeringens våldsapparat attackerar sjukvårdspersonal.

Människorättsbrotten i Chile

Vania Ramírez León

201013

Oberoende forskningscentret CIPER Chile (Centro de Investigación e Información Periodística) publicerade den 15 juni 2020 att den chilenska Åklagarmyndigheten fram till den tidpunkten registrerat drygt 8 510 anklagelser för brott mot mänskliga rättigheter, som begåtts sedan den 18 oktober 2019. Utredningar hade inletts mot 466 företrädare för säkerhetsstyrkorna; 419 poliser/Carabineros, 30 från den utredande polisenheten PDI, 11 från armén, 4 från marinen och 2 oklassificerade. Knappt 64 st. anklagade hade blivit formaliserade, men Åklagarmyndigheten avslöjade inte deras namn.

INDH (Nationella institutet för mänskliga rättigheter) står för en andel av rättsfallen ovan, vilket innebär att INDHs statistik inte inkluderar alla anklagelser. Fram till och med den 15 september hade INDH presenterat 2 499 anklagelser för brott mot mänskliga rättigheter, varav 2 329 st. gällde polisen/Carabineros, 126 st. militären, 22 st. den utredande polisenheten PDI och 1 st. fängelsepersonal. 169 av samtliga fall gällde specifikt okulärt trauma. Hittills har 28 st. fall blivit formaliserade och den juridiska processen har inletts för 68 st. utpekade företrädare för säkerhetsstyrkorna (64 från polisen/Carabineros, 3 från militären och 1 från marinen). Det bör poängteras att de fall som INDH företräder utreds som brott rubricerade enligt Chiles brottsbalk.

Carlos Margotta är advokat och ordförande för den Chilenska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter (CChDH), en ideell organisation som bildades 1978 för att försvara offren och avslöja allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Han menar att det inte rör sig om isolerade händelser som begåtts av enskilda representanter för säkerhetsstyrkorna, utan att brotten är uttryck för en politik för massiva, allvarliga och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, en systematisk attack mot civilbefolkningen.

CChDH har därför valt att lägga fram rättsfall rubricerade som brott mot mänskligheten, i enlighet med Lag 20.357, en chilensk lag baserad på Romstadgan. I artikel 35 i den här lagen står det att när det gäller brott mot mänskligheten är också politiska myndigheter och militära ledare ansvariga. Baserat på detta riktar sig CChDH: s juridiska arbete mot landets president, inrikesministern, generaldirektören för Carabineros och de enskilda som begått brotten.

Alejandra Ariaza, människorättsadvokat med anknytning till NGO:s som PIDEE och CINTRAS, företräder flera brottsoffer, bl.a. Fabiola Campillay som förlorat synen i bägge ögonen. Alejandra menar att Åklagarmyndigheten inte har agerat tillräckligt snabbt med tanke på fallens art: “Jag tror att det saknas politisk vilja och resurser från staten, för det är tydligt att PDI: s utredningsenhet för mänskliga rättigheter inte klarar av att utreda alla fall… I flera av fallen finns det vittnesmål från offren och bevis i form av video, foton, brottsplatsutredningar, men de ansvariga för brotten har inte ens blivit formaliserade”.

När det gäller offer för brott mot mänskliga rättigheter och mot mänskligheten finns i stort sett ingen rättvisa eftersom de juridiska processerna bl.a. motarbetas, förhalas. Något som kontrasterar med den snabba handläggningen av anklagelser mot minderåriga/unga vuxna som deltagit i manifestationerna sedan den 18 oktober 2019, och som har suttit i fängelse i flera månader. Enligt Åklagarmyndighetens uppgift är drygt 3 247 anklagade för våldshandlingar, där rättsprocess inletts med Inrikesdepartementet som part i fallen. Några har redan dömts till fängelsestraff, och andra har fastställda datum då domslut kommer att ges. Detta är ett ämne vi återkommer till framöver.

Vania Ramírez León

201013

Liknande artiklar