Förra månaden hamnade vi i Kungsör och vi kommer att stanna kvar där även den här månaden. Där hittar vi nämligen det ytterst intressanta bandet Spiff. Det finns en stor hunger i deras kaxiga och melodiösa punkrock och det ska bli spännande att följa bandets framfart.
Spiff bildades 2012 av bröderna Melvin och Alfred Andersson. Under drygt ett års tid spelade de olika covers av bland annat Green Day och Blink 182 med den då 12-åriga Melvin på gitarr och sång samt 16-åriga Alfred på trummor. Efter ett tag ville de ta bandet vidare och värvade in två nya medlemmar. De övergick dessutom till att skriva egna låtar. Den konstellationen spelade tillsammans i två år innan bandet åter reducerats till en duo bestående av bröderna Andersson. Men det skulle inte dröja länge innan Spiff var fulltaligt igen då basisten David Sollenberg och gitarristen Eric Nord hoppade in i bandet. Och det är den sättningen som Spiff består av idag.
Melvin beskriver medlemmarna i Spiff som både sporadiska och oseriösa men att de menar varje ord de sjunger och att de lägger ner mycket tanke i texterna. Låtarna på senaste skivan “Ambush” handlar mycket om dåtida ideal och att det faktiskt inte alltid var bättre förr. Skillnaden mellan Ambush och deras första skiva är just texterna. Den första gjordes mer på kul medan den andra snarare är ett manifest i musikform. De flesta av texterna på första skivan var på svenska men nu har de övergått till att skriva på engelska. Det kan eventuellt bli någon svensk låt som överraskning på kommande skivor.
Spiff tillägnar mycket tid i replokalen och repar oftast 2-3 gånger i veckan. En av anledningarna är att hålla låtarna färskt i minnet, på så vis kommer det att låta bra både live och i studion. Sen är det en social bit också eftersom de inte bara är bandmedlemmar utan även polare. Tillsammans hjälps de åt att hitta spelningar, skriva låtar och sköta bandets konton på Sociala medier.
Musikaliskt har Spiff inte haft något konkret mål. Men alla i bandet lyssnar på punk och därför föll det sig naturligt att spela punk. Samtidigt säger Melvin att de lyssnar på flera olika musikstilar och att de tycker om att experimentera med olika tekniker och ljud. Det finns även en bredd på vilken sorts punk de lyssnar på, från poppiga Green Day till det lite hårdare skapunkbandet Leftöver Crack. Även om de är nöjda med hur de låter nu finns det alltid nya idéer att testa.
Vi kommer in på punken i Sverige där återväxten är si sådär men samtidigt menar Melvin att många ungdomar blandar genres och sound idag. Det är så lätt att hitta ny musik och därför är det lätt att hitta nya influenser. Många band och artister har mycket punk i sig utan att spela just punk. Det finns ett par band som Melvin gärna vill nämna där. Bland annat Meduza från Haparanda, Ocean to burn från Västerås och Cult Valley från Nyköping.
Spiff gjorde en kort men ösig spelning på Fristadstorget under Spring Pride men innan dess var de med i Livekarusellen som är en stor musiktävling arrangerad av Studiefrämjandet. Där gick de hela vägen till Riksfinalen och tog en hedrande fjärde plats. Melvin beskriver det som en overklig känsla och en fantastisk blandning av musiker i alla färger och former. Den fina feedback de fick av publiken, juryn och övriga artister var nästan förvånande. Trots att de är nöjda med sin fjärdeplats lovar de att komma tillbaka nästa år och vinna finalen. En annan spelning de minns med glädje arrangerades av MC-klubben AB Anfall. Där spelade de förband till Sir Reg som spelar irländsk folkpunk. De minns att knuttarna drack öl och dansade till deras musik långt in på natten.
I dagsläget är Spiff i full färd både med att leta spelningar och att skriva nya låtar. Därför kommer det dröja ett tag innan det blir någon ny skiva. Som slutord är Melvin tydlig
– Ifrågasätt allting, spelad vad du vill och byt kalsonger ibland, snälla.