Det här har varit ett fantastiskt musikår med mycket bra ny musik, fantastiska konserter och ett och annat jubileum. Här är min återblick på 2022, ett år som har dominerats av punk men bäva inte, givetvis blir det en del avstickare åt andra håll också.
Januari
Året började lite trevande, det som gjorde störst avtryck den här månaden var den norrländska drottningen Annika Norlin som släppte ett dubbelalbum – Mentor, den ena skivan på svenska och den andra på engelska. En skiva som kröntes av duetten tillsammans med den norrländska kungen Mattias Alkberg, en fantastisk kombination.
Februari
I årets andra månad var det så dags för ett firande när Sun Records fyllde 70 år. Det legendariska skivbolaget bildades av producenten Sam Phillips i Tennessee och enligt många musikhistoriker var det han som spelade in den första rockskivan, ”Rocket 88” med Jackie Brenston & His Delta Cats. Sun Records släppte bland annat skivor med Elvis Presley, Carl Perkins och Roy Orbison. På hemmaplan släppte Eskilstunabandet Huvet sin tredje EP, nu hade Tobias Wadin tagit över sången och i mitt tycke är det här bandets bästa EP. Vi stannar kvar i Eskilstuna och beger oss till hip hop-scenen, Nimerez släppte låten Hip Hop Til The End Of Time, en kärleksförklaring till musiken och ett samarbete Bronze Nazareth från Wutang Killa Bees.
Mars
Nu kändes det som att året började komma igång på riktig, bland annat med tre riktigt fina konserter. Den första i Linköping där det brittiska Oi-bandet Cockney Rejects var på besök tillsammans med bland annat Grå Vardag och Pastoratet där de sistnämnda stal hela showen. Nationalteatern var ute på sin sista (?) turné, deras konsert på Cirkus i Stockholm inleddes lite trött men i andra settet kom de igång, visst var det lite Dageby med vänner men i det stora hela var det kul att få se dem en sista gång. Månaden avslutades snyggt med ett besök på Kafe 44, mitt första på tolv år där Trallskruv, Varnagel och Björnarna bjöd på god underhållning och trallpunk av högsta klass.
April
I april begav vi oss upp till Hofors för Påskpunken som hade blivit inställd några år på grund av pandemin. Det här var en orgie i trallpunk, firmafestliknande. Här fick vi för första gången uppleva bland annat Sardo Numspa, Borgerlig Begravning och Norra Hospitalet. Det var en helt otrolig tillställning. På skivfronten släppte Weeping Willows ett riktigt snyggt livealbum och folkmusikern Sofia Karlsson släppte Till soldaterna, den första singeln från albumet Sånger från broccolifälten. Låten Till soldaterna håller jag som en av Sofia Karlssons bästa låtar någonsin. I slutet av april gjorde ett nytt skivbolag entré, Bollmora Rekords har under året släppt både nytt och gammalt, kulturgärning var ordet. Deras första singel blev Brain Scan – Det Här E Bollmora Inte Tyresö C.
Maj
För tredje gången på bara några månader fick jag återigen se sveriges bästa trallpunkband Björnarna. Den här gången tillsammans med otroliga Kardinal Synd på Harry B James i Stockholm. Spelningen var en efterfest till Punkbåten som gått i land bara några timmar innan. Det är alltid kul att se Björnarna men under den här kvällen låg ändå mycket fokus på Kardinal Synd eftersom jag inte sett dem innan. I mitt tycke är de ett av landets bästa band. Månaden bjöd på nya skivor med det tyska rockabillybandet The Boneshakers, indiepop med The Stroppies från Australien och melankolisk och elektronisk musik med Horseface från Umeå.
Juni
Första sommarmånaden bjöd på reggae från Göteborg, bandet Hjalmar B Allstars fick ut sin efterlängtade tiotummare, släppt på AMTY Records. Jag hade skrivit om bandet tidigare i samband med att de släppte singeln ”Slint Eastwood”, på den medverkade legenden Lee Perry som gick bort året innan, det blev det sista Perry medverkade på. Det svenska skatepunkbandet Venerea släppte låten Summer of 94, en hyllning till tiden då skatepunken slog igenom stort. På låten medverkar Nikola (Millencolin), Ingemar (No Fun At All) och Geir (Adhesive), hela låten är en enda nostalgitripp.
Juli
När värmeböljan är total drar de flesta till stranden, men inte jag och ett par hundra andra tappra själar. Vi drog till Babylon i Stockholm för att se Avantgardet. Värmeböljan var ingenting jämfört mot den värme som det småländska indiebandet sprider. De har skrivit in sig i historien som landets bästa liveband och på Babylon satte de återigen det där skåpet på plats. Kärleken mellan bandet och publiken var total och det var stort för mig att få komma upp på Babylons ickeexisterande scen och sjunga med i låten Micke och Maria. På skivfronten var det Quilty som gjorde störst avtryck med deras liveskiva Out On The Ocean. Låtarna är inspelade 2020 under deras turné med samma namn, en turné som senare fick avbrytas på grund av pandemin. De är kanske inte lika intensiva live som Avantgardet men det är alltid en upplevelse att besöka deras konserter.
Augusti
Late Summer Meet ute i Vilsta, två dagar av äkta rock and roll och rockabilly. Två dagar jag sent ska glömma. Det började på fredagen den 19 augusti, värmen dansade ikapp med musiken, The Go Getters och Bamboo Bombers imponerade mest under kvällen och stämningen var på topp. Lördagen skulle dock bli ännu bättre, först med Eva Eastwood, sedan det brittiska bandet Red Hot Riot för att sedan nå kulmen då Black Knights klev på scenen. Det är ett band jag väntat 25 år på att få se och för min del kunde de ha fått spela hela natten, euforin var påtaglig. Hoppas inte att det ska dröja 25 år innan nästa tillfälle. I Australien släppte det kaxiga punkbandet The Chats sitt andra album, de kommer till Sverige under sommaren 2023 och det känns som de har byggt upp en bra fanbase här.
September
Black Knights i augusti och i september kom ännu ett band till Eskilstuna som jag har velat se länge. Det kultförklarade folkrockbandet Eusekefeurat var ute på turné och lyckades hitta till Teatern. Det är ett band som väver in både humor och allvar i sina låtar och kan gå från tunga ballader till svängig irländsk musik. Ett annat folkrockband är Big Fish från Uppsala, i juni kom deras album men i september släppte de en singel med två låtar. Den ena låten var helt ny medan den andra – När idag blir igår är hämtad från albumet. Jag tror de ville få ut den igen lagom till valet, När idag blir igår är årets viktigaste låt och handlar om hur SD har polerat fasaden och hur rasismen har normaliserats. Det här var även en sorgens månad för musiksverige då Ögir i Köping brann ner till grunden tillsammans med stora delar musikhistoria, skivbolaget Birdnest Records hade sitt lager där.
Oktober
Den tredje månaden på rad med ett band jag ser för första gången. Sir Reg spelade celticpunk på Ölkultur, jag tyckte inte att stället var optimalt för en rockkonsert men Sir Reg gjorde sitt yttersta och i den sista låten blev jag uppbjuden på scen för att spela med gänget, det var väldigt kul. Den här månaden bjöd på ett för mig stort jubileum då Örebrobandet Millencolin fyllde 30, jag hyllade bandet med en lång och personlig krönika eftersom de haft en så stor betydelse för mig. Steget från Millencolin till No Fun At All är inte särskilt stort, Skinnskattebergsgänget släppte sitt sjunde album i oktober och de kör vidare i samma spår som tidigare med ösig och melodisk punk. I oktober sörjde musikvärlden Jerry Lee Lewis, The Killer med hitlåtar som Whole Lotta Shakin’ Goin’ On och Great Balls Of Fire i bagaget blev 87 år.
November
I början av månaden fyllde Sex Pistols album Never Mind The Bollocks 45 år. Jag konstaterade att det har varit ett otroligt viktigt album för punken men samtidigt fyllde även Hårdgnissels debutalbum Befodran till Härligheten fem år och jag tycker att det är viktigt att lägga lite uppmärksamhet på den punk som faktiskt existerar idag. Alla eror är lika viktiga men man får inte vara så inskränkt i det gamla att man missar allt det nya som släpps. Ungefär i mitten av månaden var det åter dags att gå på dejt med Avantgardet, den här gången på puben Morfar Ginkos som var fylld till bredden av människor, trots att bandet gick på tidigt var stämningen elektrisk.
December
Under årets sist månad har jag fokuserat på att gå igenom tidigare nämnda Bollmora Rekords katalog, Arne Wickander som är med och driver skivbolaget har dessutom släppt den sista delen i boktrilogin om hans uppväxt och då punken kom till Bollmora. I början av 2023 kommer jag att intervjua Arne både om skivbolag och boken.
Utöver det finns det mycket att se fram emot under 2023. Dels är det dags för Quilty att besöka Eskilstuna igen, den här gången med den irländska musikern Andy Irvine som bland annat har spelat med Planxty och Patrick Street, en riktig legend. Det blir en tvådagars punkfestival i Sundsvall samt en tripp till Stockholm för att se Ola Aurell och senare även Rancid. Det känns som att det kan bli ett riktigt fint musikår.
Årets bästa:
Album: Sardo Numspa – Spöket i maskinen
Över Helsingborg gråter himmelen kunde även blivit årets låt, den här skivan kommer att släppas fysiskt 2023 men tillsvidare får den snurra på Spotify.
Singel/EP: Sofia Karlsson – Till Soldaterna
Sofia Karlsson är en stor favorit för mig och Till Soldaterna är en av hennes bästa låtar någonsin.
Låt: Big Fish – När idag blir igår.
En otroligt skrämmande och sann skildring av ett stort problem som kort och gott stavas SD.
Konsert: Black Knights – Late Summer Meet i Eskilstuna
Svårt val då jag bevittnat mycket bra i år men för mig var det stort att äntligen få se Black Knights live.
Skivbolag: Bollmora Records
Nystartat skivbolag som släpper både gammalt och nytt i punk och rockfacket.
Digitalt släpp: NOFX – Darby Crashing Your Party
En låt från nya skivan Double Album som är en uppföljare till Single Album (2021). Den nya skivan och framför allt den här låten är bland det bästa NOFX gjort på väldigt länge.
Podcast: Döda Katten Podcast
En punkpodcast som trummar på med intressanta gäster i varje avsnitt. Dessutom med medievärldens bästa radioröst.
