Den svenske överbefälhavaren Micael Bydén gick i spetsen för att stoppa Nordstreams användande av Slites och Karlshamns hamnar för arbetet med den pipeline för naturgas som dras mellan Ryssland och Tyskland. Bydén fick givetvis med sej de borgerliga allianspartierna och även den alltmer rustningsivriga regeringen på tåget. Kommunalpolitikerna från Gotland och Karlshamn kallades upp för samtal i Stockholm och bytte lydigt sin positiva syn på Nordstreamprojektet till en negativ. De rättade in sej och uthyrningen av delar av hamnarna stoppades.
Till saken bör läggas att den tidigare Reinfeldtregeringen varit positiv till gasledningen. Men det var under den tid som västkapitalismen stödde den ryska regimens ohämmade kapitalistiska privatiseringspolitik.
Ingen förklaring till den svenska krigsmaktens och regeringens nya ståndpunkt har getts. Nordstreams representant poängterar att det skulle ha varit holländsk och svensk arbetskraft som skulle användas i hamnarna. Karlshamnspolitikerna pekade (innan de lydigt bytte åsikt) på hur ryska båtar hela tiden anlöper hamnen.
Ett Nato-land (Danmark) har nu anmält sej villigt att hyra ut kapacitet på Bornholm för attt gasledningsprojektet ska kunna genomföras. Kommer nu Bydén och Hultberg att ringa upp danskarna och delge dom den exklusiva information de måste besitta om projektets farlighet?
Sanningen är att överbefälhavarens och regeringens politik är en del av den med ryss-skräck motiverade rustningspolitiken. Många ser med skepsis på den aggressiva primitiva propagandan mot Putin och Ryssland. Men många är det som drar sej för att protestera. Den som ifrågasätter den antiryska propagandan riskerar att omedelbart beskyllas för att vara Putinkramare.
Men det måste gå att hålla två bollar i luften. Att kritisera Putinregimens kapitalistiska politik och dess reaktionära samhällsprojekt (nationalism och allians med ortodoxa kyrkans prelater) går mycket bra att kombinera med kritik mot den aggressiva antiryska västpropagandan. Precis som socialister i början av 1900-talet kunde kombinera stöd till kampen mot den reaktionära Tsarregimen i Ryssland med kamp mot de egna regeringarnas krigsförberedelser mot Ryssland.
Rysslandskännarna Per Leander och Aleksej Sachnin är exempel på två skribenter som med bravur visar att det går att hålla två bollar i luften. Läs gärna deras text om Sovjetunionens upplösning på eFOLKET:s debattsida.
Det Sverige nu gör är att på egen hand trappa upp sanktionspolitiken mot Ryssland. Handlandet kan också ses som ett sabotage mot den av den tyska regeringen beslutat projekt. Vad tycker Merkel?
Att krigsmaktens och regeringens agerande inte motiveras av att det är fossilt bränsle som ska transporteras i pipelinen kan vi vara säkra på. Krigsmakten har nämligen nu också stoppat ett projekt för att bygga en stor vindkraftspark i Hanöbukten.
”Vi har funnit att vindkraftverken och försvaret inte kan samexistera” säger miljöminister Karolina Skog till Svenska Dagbladet (21/12 2016)
”Det säkerhetspolitiska läget har gjort att både riksdag och regering tydliggjort att Sveriges försvarsambitioner ska öka” fortsätter hon. Tydligare kan det väl inte sägas att det är den allt starkare militarismen som prioriteras och att byggandet av 700 vindkraftverk offras på dess altare.
Mark och Miljödomstolen gav klartecken 2013 för vindkraftverken i Hanöbukten, men krigsmakten har hela tiden försökt riva upp beslutet. Krigsmakten säger att vindkraftverken skulle förhindra radarövervakning, övningsskjutningar och militär trafik över och under vattenytan. (Allt enligt SVD 21/12 2016).
Beslutet att tillmötesgå militarismen och offra utbyggnaden av förnyelsebara energikällor visar sej också vara ett slag mot arkeologi och historia. Den del av Hanöbukten där projektet planerades var för tio tusen år sedan en ö och arkeologer hade förberett sej för banbrytande undersökningar. Redan nu har marinarkeologer dykt på stället och hittat reser av bosättningar, fiskeredskap och ben av slaktad uroxe. Arkeologerna är nu förtvivlade över regeringens beslut. En som också rasar mot beslutet är Birger Schlaug, f.d. språkrör för Miljöpartiet.
”Miljöminister Skog (MP) har fått i uppdrag att meddela att Försvarsmaktens övningar i just Hanöbukten är viktigare än satsningen på vindkraften som skulle ge lika mycket el som de två nedlagda kärnreaktorerna i Barsebäck.
Jag undrar hur det känns att sitta i riksdagen på MP-mandat. Jag undrar hur de gröna statsråden tänker. Skall MP utnyttjas för att driva en politik som går på tvärs mot vad MP egentligen står för? Det är verkligen upp till nästa partikongress att fundera på saken.” skriver Birger Schlaug och kallar regeringsbeslutet sanslöst.
Sammantaget kan vi konstatera: militarism och aggressiv utrikespolitik är på frammarsch. Alla anständiga krafter måste samla sej till motstånd.
Peter Widén
