På de senaste 15 månaderna har krigsmaterielkoncernen SAAB i det närmaste tredubblat sitt aktievärde. Huvudägare är Wallenbergs Investments. 2022 var omsättningen 42 miljarder kronor och nettovinsten drygt 2 miljarder.
SAAB är verksamt i 30 länder och har 19 000 anställda, 16 000 i Sverige. Förra året ökade antalet anställda med 1000. Ökning i år beräknas kunna bli ännu större.
Bolaget säljer över stora delar av världen och producerar vapen och materiel för strid på bred basis; allt från flygplan till ubåtar och granatgevär.
Det förväntade NATO-medlemskapet emotses med entusiasm av koncernledningen. Verkställande direktören Micael Johansson menar att det kommer att betyda mycket för bolaget om Sverige blir en del av militäralliansen. Idag är det bara Tjeckien och Ungen som av NATO:s medlemsstater som införskaffat SAAB:s stridsflygplan Gripen. Bland annat vad gäller Gripen-försäljning kan nu förutsättningarna bli bättre, tror Micael Johansson.
Detta gäller också SAAB:s hypermoderna övervakningssystem Global Eye. Just nu är det bara Förenade Arabemiraten som köpt det. Förenade Arabemiraten har tillsammans med Saudiarabien och med stöd från USA och Storbritannien deltagit som angripare i det humanitärt katastrofala kriget i Jemen.
Men det är inte bara på grund av utsikter till förbättrat konkurrensläge som svenska vapenkrämare nu gnuggar händerna. En avgörande orsak till att de nu ser ljust på framtiden är inte minst att rustningsnivån och de globala militära utgifterna generellt och stadigt skjuter i höjden. Bolagsekonomerna talar om “en starkt positiv efterfrågeutveckling”.
Förra året blev ett rekordår, då 22 000 miljarder kronor gick till militära ändamål. USA ensamt står nu för årliga militärutgifter på i kronor 8 000 miljarder, betydligt mer än Sveriges hela årliga bruttonationalprodukt.
Militarismen göder det militärindustriella komplexet. Och det militärindustriella komplexet driver på militariseringen och bygger under militarismen. En resursslukande och dödsbringande spiral gastkramar världen. Samtidigt som, enligt de senaste rapporterna, rekordmånga av jordens invånare, på grund av klimatförändringen, pandemins efterverkningar och krigiska konflikter, är drabbade av hunger och svält.
Till det militärindustriella komplexet har knutits även ledande politiker, och före detta ledande politiker. Liksom pensionerade höga militärer går tidigare toppolitiker in i styrelser och bolag med anknytning till vapenindustrin. Detta mönster finns också Sverige. Senaste exemplet är Stefan Löfven, som låtit sig köpas av PR-firman Rud Pedersen, lobbyist för vapentillverkare.
Under den så kallade NATO-anslutningsprocessen har vi dessutom kunnat se att de dominerande medierna bildat front med de NATO-entusiastiska politikerna och militärerna. Även public-service-medierna har fungerat som energiska militaristiska propagandister.
För den svenska vapenindustrin, dominerad av Wallenberg och brittiska BAE (Bofors och Hägglunds) har förstärkningen av militarismen (i Sverige och globalt), resulterat i ökade beställningar och högre profiter. Mönstret är globalt.
Den resurssugande vapenindustrin är inte bara parasitär. Den är en del av ett förödande och destruktivt system, som skapar massdöd och flyktingkatastrofer. Och världen står nu närmare ett kärnvapenkrig än någonsin.
Byggandet av en bred och beslutsam internationell fredsrörelse är en skriande nödvändighet.
