Kraftmätning i Bolivia

Nedan två artiklar om Bolivia. Den första går lite mer grundligt igenom händelserna de senaste veckorna och ger också bakgrund och förklaringar. Artikeln som följer efter denna uppdaterar på de senaste händelserna.

Artiklarna tidigare publicerade på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida.

Översättning: Zoltan Tiroler.

Bolivia i kraftmätning

Bolivia befinner sig i en kraftmätning mellan den USA-stödda kuppregimen och massprotester. Sammanstötningarna blir alltfler mellan regimstödda paramilitärer och protesterande. Spänningarna är på kokpunkten efter regimens beslut att uppskjuta val för tredje gången. Protesterna har pågått oavbrutet i två veckor i hela landet och paralyserat Bolivia.

Demonstrationerna har vuxit för varje dag efter det att regeringen – som kom till makten efter en USA-planerad kupp i november 2019 – sköt upp valen för tredje gången. Ollie Vargas, journalist på platsen, delar sina upplevelser med Mint Press:

Vi befinner oss under den 12e dagen av resningen och generalstrejken i Bolivia som sammankallats av fackföreningarna. Krisen har nått kokpunkten. Hela landet är paralyserat. De viktigaste vägarna är blockerade av folk som reser barriärer. Så det är upp till regeringen om de vill ha en fredlig utgång, som gå via val så snart som möjligt med garantier om att sluta förföljelsen av vänstern och socialistpartiet MAS, Movimiento Al Socialismo, eller om de går mot ökad konflikt och förkastar valet. Det skulle medföra att rörelsen kräver regeringens avgång. Regeringen måste då attackera de protesterande i det som i grunden är en militär invasion eftersom protesterna pågår i varje region av Bolivia.

Olyckligtvis förutspår många analytiker att kuppregimen, under Jeanine Añez, kommer att välja den senare utvägen. MintPress talade med Benjamin Dangl, föreläsare vid Universitetet i Vermont, USA, och författare till boken “Fem hundra år av uppror: Ursprungsfolkens rörelser och avkolonialiseringens historia i Bolivia”. Han säger att “regeringen och dess högerallierade i de paramilitära grupperna möter de legitima kraven från de protesterande med rasistiskt våld och hot på gatorna.”

Sedan november 2019 har Añezregeringen utfört allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och massakrer mot politiska fiender och protesterande. Dess nuvarande hanterande av protesterna pekar på att de inte är intresserade av en fredlig lösning på krisen som de själva har skapat.

I slutet på juli uppsköt regeringen de kommande valen för tredje gången fram till 18 oktober. Det motiveras med den snabbt förvärrade hälsosituationen i landet på grund av Covid-19 pandemin. Regeringen har också stängt skolorna för landets två miljoner skolbarn. Utan tvekan skulle val vid denna tidpunkt kunna vara farligt. Men många i Bolivia anser att skälet bakom de uppskjutna valen visar att den självutnämnda ”interimsregeringen” inte har några tankar på att någonsin lämna makten ifrån sig.

Som svar på det uppmanade fackföreningarna till generalstrejk. Och efter 12 dagar av protester är landet nerstängt genom vägspärrar. Motståndsrörelsen har samlat mod och kräver ett slut på Añez´ styre.

Dangl konstaterar att protestmetoden är vanlig i Bolivia:

Vägblockader användes i stor omfattning i början på 2000-talets vatten- och gaskrig mot privatiseringarna av ekonomin. De ökande antalet protesterande över hela landet knyter an till en lång tradition av blockader som en protestform. Blockader har störtat diktaturer, hjälpt till att återvinna demokrati och sparkat ut några av de mäktigaste företags- och bankinstitutioner i världen. Nu står de öga mot öga mot den repressiva och odemokratiska Añezregeringen. Protesterna återspeglar det omfattande förkastandet av Añez och omfattar fler än socialistpartiet MAS´ och den störtade presidenten Evo Morles trogna supportrar. Det är en massiv revolt från gräsrötterna.

Vägspärrarna gör det omöjligt för kuppledarna att fly landet. Om de sociala rörelserna omringar flygplatserna så kan Añez och (inrikesministern) Murillo inte fly till Miami. Presidenthelikoptern kan bara flyga korta distanser”, säger Vargas.

Med regeringen under press har den alltmer använt sig av våld som svar på protesterna. De började med att låta stridsflygplan flyga lågt över de protesterande för att skrämma dem. Planen simulerade anfall, precis som de gjorde under massakrerna i november. Inrikesminister framträdde på CNN och hävdade att skjut de protesterande är “det politiskt korrekta”. Paramilitära extremhögergrupper började att göra just det, att skjuta och skada sina fiender. Landets försvarsminister Fernando Lopez uttryckte sitt stöd och tacksamhet till den kristna och fascistiska gruppen Union Juvenil Crucenista som utförde många av attackerna. “De vet vad de ska göra…de behöver framföra ett budskap”, sa han på Bolivias statliga TV-kanal.

Den störtade presidenten Evo Morales varnade att Añezregeringen planerar vad som blir en andra kupp. Att etablera en militär-civil junta, inte olik de som dominerade många länder i Sydamerika under 1900-talet.

Den folkliga resningen och regeringens svar har inte fått någon speciell uppmärksamhet i västerländsk press, som starkt stödde kuppen i november. När media alls tar upp det har de beskrivit de paramilitära aktionerna på regeringens order som “beväpnade civila” och inte som en nyckelfaktor i förtrycksapparaten.

Kraven på regeringens avgång har nått en höjdpunkt, men regeringen trampar på i gamla fotspår. Förra veckan meddelade den att de skulle åtala Morales och en hel grupp av ledare i MAS, inklusive presidentkandidaten Luis Arce. De anklagas för folkmord med motiveringen att de protesterande stoppat ambulanser och fordon med medicinsk utrustning. Inrikesminister Murillo kallade det “ett brott mot mänskligheten”. Medan de protesterande bestrider anklagelsen och visar filmer på hur protesterande röjer vägen och hjälper ambulanser att passera.

Opinionsundersökningar visar att MAS´ kandidat Arce leder stort med 42 procent som tänker rösta på honom. Det medan Añez bara får 13 procent i undersökningen. Det skulle betyda att MAS skulle vinna med ännu större majoritet än i valen i oktober förra året.

Añez kom till makten vid en militärkupp i november 2019, tre veckor efter att Evo Morales vunnit valen. Starkt konservativ kristen, fick hennes parti bara fyra procent av rösterna. Añez handplockades av militären, anlände till presidentpalatset med en jättelik bibel i famnen och förklarade att Kristus återvänt till regeringen. En ganska okänd parlamentsledamot innan kuppen, skapade hon kontroverser när hon hävdade att Bolivias ursprungsbefolkning, som utgör majoriteten i landet, var “sataniska”. Säkerhetsstyrkor, lojala med Añez, avlägsnade och brände ursprungsbefolkningens flagga, Wiphalan, från sina uniformer. En symbolisk handling för att visa deras vilja att återskapa Bolivia som en stat med vit överhöghet.

Añezregeringen har ägnat de gångna nio månaderna åt att tysta avvikande röster och genomföra det som inrikesminister Murillo själv kallar “jakt” på politiska opponenter. Detta innefattar utländska, alternativa media som tvingats upphöra. Likaså har journalister attackerats, arresterats och dödats. “De dränker folket i blod”, sade den avsatt vice-presidenten Alvaro Garcia Linera från Mexiko, där han garanterats asyl. Murillo har också presenterat en ny, svartklädd “anti-terror”-styrka. Den är inriktad mot “utlänningar” och ses som ett direkt hot mot argentinska människorättsorganisationer som undersöker mordet på en journalist. “Vi rekommenderar dessa utlänningar som kommer att vara försiktiga. Vi ser er. Vi följer er”, sa Murillo. Och vi kommer att visa nolltolerans mot terrorism och uppvigling. Vid första falska rörelse som de gör i försök att genomföra terrorism och upproriskhet måste de möta polisen.

Den så kallade interimsregeringen har också genomfört privatiseringar, omorienterat landets utrikespolitik för att passa USA och har sagt upp flera internationella avtal.

Kuppregimen har fått ovillkorligt stöd från USA och Washingtonbaserade OAS. USA:s utrikesminister “gratulerade” Añez till kuppen som han beskrev som att “hon ledde nationen i en demokratisk övergång”. De stora medierna hängde på. Wall Street Journal kallade kuppen för “ett demokratiskt genombrott i Bolivia”. New York Times ledning var lättade över att “den allt mer diktatoriske Morales hade avgått.” Washington Post berättade för sina läsare att “det inte kunde vara något tvivel om vem som var ansvarig för kaoset: den nyligen avgångne president Evo Morales.”

Kuppen möttes av bred men oorganiserat motstånd. Många av det tidigare regeringspartiets ledare fängslades eller flydde utomlands för att inte gripas. Den nya regeringen kunde effektivt undertrycka motstånd. Men under tiden som gått har oppositionen blivit allt tuffare, särskilt efter att Añez visade sig vara oduglig till att stoppa Covid-19 pandemin som dragit genom landet.

När Vargas tillfrågas om vad människor utomlands bör göra, svarar han att “Budskapet från folk här är att de vill att det internationella samfundet och regeringar runt om i världen pressar den nuvarande regeringen till att upphöra med de paramilitära attackerna och att den accepterar en fredlig väg för dem att lämna makten via val. Om de vägrar att göra det driver de landet till ännu mera våld.”

Alan MacLeod ,
Mint Press News 200814

Ökad förföljelse av fackföreningsledare

Efter att ett avtal ingåtts för att få slut på strejken som initierats av fackföreningsrörelsen COB, har politisk förföljelse påbörjats mot fackföreningsledare.

Människorättsorganisationer varnar för en allt hårdare politisk förföljelse mot fackliga och sociala rörelser efter att åklagarämbetet i torsdags tillkännagav att det fått in 38 anmälningar om brott utförda av ledare för facken.

Anklagelserna kommer efter att generalstrejken, som innefattade stängning av vägar, krävde en seriös process i valprocessen som uppskjutits flera gånger. Enligt Telesurs korrespondent i Bolivia, Freddy Morales, påminner det ökade våldet om den första våldsamma etappen efter kuppen i november 2019. Också då ökade förtrycket efter tal om försoning och dialog samt avtal om fredliga aktioner som främjades av internationella organisationer.

Facken och de sociala organisationerna bakom strejken uppnådde ett politiskt avtal som ska garanteras av FN och EU för att val ska genomföras i år. Men avtalet har visat sig öppna för förföljelse av strejkledarna.

Bolivias riksåklagare Juan Lanchipa sade i torsdags att han fått 33 anmälningar “mot fackliga, politiska och medborgerliga personer. Anmälningarna uppger olika brott bland vilka vi kan nämna brott mot den allmänna hälsan, kriminell organisation och uppmaningar till allmänheten att begå brott.

En av ledarna för Gruvfacket, Orlando Gutierrez, fördömde att kuppregimen driver en politisk förföljelse där “de vill avskräcka och tysta folkets röst, ledarnas röster.” Facken tillkännagav att de ska göra en internationell anmälan om förföljelsen av deras ledare och varnade för att de också kan vidta andra åtgärder för att försvara facken som skyddas enligt landets grundlagar.

De fackliga och sociala organisationerna i landet bevakar utvecklingen för att garantera att de allmänna valen genomförs 18 oktober.

Telesur 200821

Denuncian recrudecimiento de persecución política a sindicalistas en Bolivia

Liknande artiklar