Facklig strejk mot Kommunal bland Göteborgs buss- och spårvagnsförare
INTERVJU (Per Leander, 30/5 2019)
Vid Svenska Kommunalarbetareförbundets kongress i förra veckan inträffade en liten skandal, då ett av ombuden blev fråntagen sitt uppdrag av styrelsen och utkastad från kongressen. Det handlar om spårvagnsreparatören Johannes Kvarnström från Kommunals avdelning Väst, och bakgrunden är en pågående konflikt i Göteborg mellan avdelningsledningen och de fackliga företrädarna för buss- och spårvagnsförarna som upplever att de inte kan göra sitt fackliga jobb. I samband med kongressen utlyste spårvagns- och bussförarnas representanter därför en symbolisk facklig strejk.
– Jag vart utkastad från kongressen eftersom jag stödde min arbetskamrater nere i Göteborg. De utlyste den fackliga strejken samtidigt som kongressen började, och för mig var det självklart att stödja mina arbetskamrater i deras frustration. Detta genererade att jag fick ett ultimatum mot mig och när jag vägrade att backa i mitt ställningstagande så blev jag utkastad från kongressen och fråntagen mitt fackliga uppdrag, berättar Johannes Kvarnström för Internationalen.
– Bakgrunden till den fackliga strejken har att göra med att vi kräver rätten att företräda våra medlemmar. Detta har varit en längre debatt under ett år ungefär, och vi har mött en nonchalans från avdelningsledningen där man inte har gett oss den förhandlingsrätt som vi har haft innan. Detta har skapat en jättefrustration.
Historien går tillbaka till Kommunals kongress 2016, då det beslutades att man skulle ”fokusera på det arbetsplatsnära fackliga arbetet”. Uppmuntrade av detta beslut bildade arbetarna vid Göteborgs spårvägar två arbetsplatsklubbar för spårvagnsförare respektive bussförare. Men man har fortfarande inte fått förhandlingsmandat från Kommunals avdelning Väst.
– I grunden handlar det här om en maktkampskonflikt om vilka som ska bestämma i fackföreningen, om det är medlemmarna på basplanet eller de anställda ombudsmännen. Det är grundkonflikten, förklarar spårvagnsföraren Gustav Landström, som också han fråntogs sitt fackliga uppdrag i samband med strejken.
– I Kommunal så är det så att det är ombudsmännen som äger delegation på förhandling som de delegerar sen till enskilda platsombud eller lokala företrädare. Och det har vi inte fått, säger han.
Gustav Landström förklarar att den fackliga strejk som utlystes i samband med kongressen i första hand var symbolisk för att sätta fokus på frågan om representation. Rent praktiskt betyder det att man lägger ner det fackliga arbetet i klubbarna i protest mot ledningen, men rent konkret får det ingen betydelse.
– Det är helt enkelt ingen idé att jobba med det. Egentligen är det bara ett konstaterande av att vi inte kan jobba fackligt, och så har vi berättat det för offentligheten i samband med kongressen i förra veckan. Vi har inte fått villkor eller förutsättningar för att kunna bedriva det fackliga arbete som vi har blivit satta att företräda våra medlemmar, utan allting bromsas upp av ombudsmännen lokalt här i Göteborg och Västsverige, säger han.
– Men strejken gav ju den effekt som den gjorde. Det blev tydligen jobbigt för dem vi kritiserade, eftersom de slog tillbaka med alla verktyg de hade, då det är elva stycken inklusive mig som har blivit fråntagna vår rätt att inneha förtroendeuppdrag.
Vad händer nu?
– Vi ska ha ett stormöte 5 juni som vi försöker mobilisera så många arbetskamrater som möjligt till för att diskutera med dem vad de tycker att vi ska göra eller inte ska göra, säger Gustav Landström.
Det har även genomförts namninsamlingar bland spårvagns- och bussförarna, där man kräver att de elva uteslutna fackliga representanterna ska få tillbaka sin uppdrag med omedelbar verkan.
Per Leander
Artikeln tidigare (30/5) publicerad i tidningen Internationalen.
