USA:s president Joe Biden har drygt sex veckor kvar i Vita Huset. Han har fortfarande chansen att delvis påverka hur världen kommer att minnas honom. I veckan benådade han sin son Hunter Biden för brott mot vapenlagen och skattesmitning, med förklaringen att anklagelserna mot sonen varit ”politiskt motiverade.” Det kanske de var, men draget lär knappast stärka hans eller hans partis internationella anseende och popularitet bland väljarna.
Bilder av: GDJ (AI genererad), Pixabay respektive David G Silvers, Ecuadors ambassad, 2014
Genom att benåda Wikileaksgrundaren Julian Assange, däremot, skulle Biden för alltid bli ihågkommen bland försvarare av internationella fri- och rättigheter som någon som förhindrade att journalister riskerar att bli frihetsberövade och värre bara för att göra sina jobb.
Att anklagelserna mot Assange i allra högsta grad varit ”politiskt motiverade” rår det numera inget tvivel om. Under lästips nedan står det att läsa i detalj hur myndigheter i USA, Storbritannien och Sverige samverkat för att neka Assange hans mest grundläggande rättigheter. Bland annat har Europarådet som samlar ledamöter från 46 europeiska länder fastslagit att Assange är att betraktas som en ”politisk fånge.”
1 november 2024 skickade två Kongress-ledamöter ett brev till Biden med uppmaningen att benåda Assange och därmed ”sända ett tydligt budskap att USA:s regering under hans ledarskap inte kommer att rikta in sig på eller undersöka journalister och medier enbart för att de utför sina jobb.”
I juni i år släpptes Assange från brittiska Belmarshfängelset där han hållits i nästan fem år. Detta efter sju år på Ecuadors ambassad i London – dit han tog tillflykt av fruktan att ett utlämnade till Sverige, där han söktes i samband med en våldtäktsutredning, skulle leda till utlämnande och åtal med grova påföljder i USA.
Villkoret för att USA skulle lägga ner sin begäran att få Assange utlämnad och åtalad under en spionagelag från 1917 var att han förklarade sig skyldig till att erhålla och avslöja känslig information.
Assanges fall utgör den första gången den lagen tillämpats mot en mediaorganisation.
Därmed, menar de två Kongress-ledamöterna liksom många andra, öppnas vägen för att lagen ska gälla journalister och mediaorganisationer som då kan ställas inför rätta om de får hemligstämplad material från visselblåsare.
Denna ödesdigra risk – eller prejudikat i juridisk jargong – var skälet till att fd president Barack Obama beslutade att inte åtala Assange och borde även ligga till grund för ett beslut av Biden att benåda Assange. Detta menar James McGovern – som beskrivs i media som en ”progressive Democrat” från Massachusetts – och Thomas Massie – som beskrivs som en ”libertarian Republican” från Kentucky.
Anna Eriksson
Lästips:
Brevet från Kongressledamöterna (på Facebook sidan ’Frige Julian Assange Nu’)
Joe Biden urged to pardon Julian Assange to send ‘clear message’ on media freedom, The Guardian (Australia) 26 november 2024
Council of Europe Resolution 2571 (2024) on The detention and conviction of Julian Assange and their chilling effects on human rights , 1 oktober, 2024
Press meddelande om Council of Europe möte med Julian Assange, 1 oktober 2024
Assanges anförande under mötet, 1 oktober 2024
Espionage Act of 1917, Wikipedia
