Originalbilden på Che Guevara i obeskuret skick.

Kameran som vapen – Del 2

I ett tidigare inpass har jag valt några fotografiska bilder om Sverige som haft stort genomslag i vår svenska politiska debatt. Bilder som har etsat sig fast på våra näthinnor. Nu följer jag upp med ett par internationella bilder som också har haft stor betydelse.

Jag kommer senare att visa och skriva om ytterligare några bilder.

Che Guevara som affisch.

Ernesto Che Guevara, den revolutionäre internationalisten från Argentina, som 1959 var med och störtade Kubas diktator Batista. Vi har sett många bilder på Che, men den här lär vara “det mest välkända fotografiet i världen och en symbol för 1900-talet” enligt uttalanden från konstkännare.

Bilden är tagen 5 mars 1960 i Havanna. Dagen innan hade minst 76 människor dödats när det franska fartyget La Coubre totalförstördes av två explosioner i Havannas hamn.

Den kubanske fotografen Alberto Korda, som egentligen hette Alberto Diaz Gutierrez, hade som uppdrag för tidningen Revolución att bevaka en sorgeceremoni och ta bilder på två franska gäster, filosofen Jean-Paul Sartre och författaren Simone de Beauvoir.

Då dyker Che upp med sin berömda stjärnprydda basker på det långa håret. Innan Che sätter sig ner tittar han hastigt upp mot himlen. Alberto Korda slänger upp kameran och hinner ta två bilder, varav den ena kommer att få en i det närmaste ikonisk kultstatus. Den blir en symbol för vänstern över hela världen.

Vi har sett den på affischer, på banderoller, på tröjor, bokomslag och mycket annat.

Fotografen själv, som aldrig tjänade ett öre på bilden, var glad att bilden kom att användas “i revolutionens tjänst”. “Som anhängare till de ideal Che Guevara dog för så har jag inget emot spridandet av bilden till hans minne och för social rättvisa i världen”, har han sagt.

Men när en sprittillverkare använde bilden i en reklamannons blev måttet rågat. Han stämde spritbolaget och fick 50 000 dollar i ersättning. Pengar som han skänkte till den kubanska sjukvården.

Prisutdelning 200 meter vid OS i Mexico 1968 från vänster Peter Norman Tommie Smith John Carlos.

OS i Mexiko 1968.

Också en “klassisk” bild som spridits över stora delar av världen och som haft betydelse i kampen mot rasism.

Segraren på 200 meter, Tommie Smith, och trean John Carlos, båda från USA, gör Black Power-gesten med nävarna knutna i svarta handskar. En gest som också är en symbol för alla människors lika värde. De är barfota, vilket inte syns på just den här bilden, för att symbolisera fattigdomen bland färgade människor.

För sitt “uppträdande” möttes de av hat och hot, till och med dödshot. Men de möttes också av beundran och hyllades för sin symboliska insats för de svartas rättigheter.

Vad som kommit i skymundan om bilden är Peter Norman från Australien som kom 2:a i loppet. Han visade öppet sitt stöd för Smith och Carlos genom att under prisutdelningen bära ett emblem för mänskliga rättigheter. Peter Norman var vit, han var kristen, och han var engagerad i frågor som rör rättvisa för alla oavsett hudfärg, etnicitet eller religiös tro.

Efter OS i Mexiko blev Peter Norman svartlistad av Australiens OS-kommitté. Han kvalificerade sig till OS 1972 men blev aldrig uttagen till Australiens OS-trupp.

Peter Normans liv blev aldrig som det varit efter OS 1968. Han led av depression, dålig hälsa och alkoholism när han dog 2006, bara 64 år gammal. Vid begravningen var Tommie Smith och John Carlos med och bar kistan. “Jag tror han led av att bli behandlad så respektlöst” har John Carlos sagt.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att använda kommentarsfunktionen förbinder du dig att:

  • Endast kommentera det som är relevant avseende artikelns innehåll.
  • Använda ett sakligt och vårdat språk.
  • Inte skriva kommentarer som innehåller personangrepp eller kan vara till skada för enskild person.
  • Inte kommentera samma kommentar upprepade gånger eller på liknande sätt störa eller sabotera diskussionen.

eFOLKET håller kontinuerlig uppsikt över publicerade kommentarer och tar bort kommentarer som bedöms bryta mot ovanstående punkter.

Kommentarer kan komma att raderas (gallras) sedan en viss tid förflutit efter publicering.

Kommentarer publiceras först efter granskning.

Läs vår personuppgiftspolicy