Kari Parman.

Insändare: Ondskan finns

Det gör ont att se hur Sverige förändras steg för steg. Hur rättvisan och den sociala tryggheten ersätts av marknaden.

Vad är det som gör att alla jobbskatteavdrag, avdrag för Rut och Rot, borttagen fastighetsskatt, slopad värnskatt, arvsskatt, och förmögenhetsskatt jämte lägre kapitalbeskattning anses vara så bra och lösningen på Sveriges problem?

Varför bryr man sig föga om skattefusk samtidigt som man med alla tillgängliga medel bekämpar bidragsfusk? Varför krävs det inte att någon tar ansvar när bankerna, under förevändning att man hamnat i trubbel, tömmer statskassan? Istället läggs det resurser på att slå till mot EUmigranter och förbjuda tiggeri.

Hur kommer det sig att regioner, myndigheter och organisationer centraliseras med hänvisning till att effektiviteten ökar samtidigt som själva vården fragmenteras i allt mindre, ofta privat ägda enheter, och vårdtagarna bollas runt i ett virrvarr där ingen har ett samlat ansvar för patienten.

Hur kommer det sig att Sverige är det enda landet i världen där man inte sätter stopp för skattefinansierade vinstdrivande privatägda företag inom välfärden trots att en klar majoritet av de svenska skattebetalarna vill det?

Varför tillåter man privatägda skattefinansierade vinstdrivande skolor på religiös grund och skolor som sorterar elever utifrån etnicitet och socioekonomisk bakgrund.

Varför blundar man för klimatproblemen men angriper budbäraren? Varför hånar man och försöker misskreditera miljöaktivister istället för att ta sig an klimatet när nästan samtliga klimatforskare anser att mänskligheten bidrar i stor utsträckning till klimatförändringarna.

Varför talar man sig varma för hämnd i form av skärpta straff istället för att satsa på förebyggande sociala insatser?

Varför lanseras enkla lösningar på komplicerade problem. “Ta bort, avveckla, utvisa och avreglera följt av hårdare straff” har blivit ett mantra som tas till för att lugna massorna. Men tyvärr fungerar sällan enkla lösningar på komplicerade problem.

Parallellt så har man skurit ner på offentlig verksamhet. Verksamhet som har betydelse för jämställdhet. Man har försämrat anställningstryggheten, begränsat strejkrätten och sålt ut stora delar av det som vi ägt tillsammans. Elever och patienter har blivit till kunder. Välfärden gjorts om till en marknad där vinst går före invånarnas väl. Ekonomin tillåts korrumpera alla andra värden när girigheten blivit ledstjärnan. Ondskan finns och den heter “New Public Management”.

Kari Parman (S)
Gnosjö

You May Also Like