Det finns ord och meningar som används slentrianmässigt i det offentliga samtalet som kräver en analys, en genomlysning då dom i grunden befäster en rådande ordning . Ett slags status quo. En allmän lag.
Så här är det…De få gånger ordet ” klass” nämns i t.ex. P 1 eller i dokumentära sammanhang är ”klassresa”. Det beskriver då en person som tagit sig av egen kraft, är det underförstått att vi ska förstå, från underklassen och upp i den högre atmosfär de översta klasserna befinner sig. Kulturellt och ekonomiskt. Det är väldigt sällsynt med en beskrivning av en “omvänd ” klassresa. Det vill säga någon som trillat från de högre klasserna och ner till oss andra. Tom Alandh är den ende jag kan påminna mig gjort några sådana. Men varför är ordet klass i det offentliga rummet bara användbart då? Alltså då det gäller en persons livsöde. Det finns ju massor av företeelser och förhållanden som rapporteras om där ordet klass är en självklarhet.
Ett annat uttryck är “att göra rätt för sig”… jag har i flera år frågat personer i olika åldersgrupper hur dom definierar detta. Med till exempel den följdfrågan “om det enda jobb som erbjuds dig är att tillverka vapen, gör du då rätt för dig” . Från en äldre generation (60 och uppåt ) har svaret till överhängande del varit : Ja. Från en yngre generation har svaren varit svävande och med invändningar. Politikersvar har varit den traditionella kakmodellen, att vi alla ska bidra till den. Kakan. Hos utslagna, hemlösa har svaret oftast varit rakt på – Skämtar du, vem fan gör rätt för sig i detta tjyvsamhälle…
Men det är en ingrodd föreställning om ens plats i samhället. Men vad betyder den egentligen. Jo att vi definierar oss själva som samhällsindivider, och vår plats i samhällsbygget. Därför är uttrycket missvisande, det är personligt, och det har borgerligheten och makten lyckats formulera på ett sätt att det är lätt att ta till sig. Vi som alternativ till den rådande samhällsordningen måste likt Strindberg i Liten katekes för underklassen och Göran Palm i Indoktrineringen i Sverige återerövra språk och talesätt. Som speglar den rådande “ordningen” på ett omdanade sätt. Ingen lätt uppgift. Men jag slänger härmed ut frågeställningen till debatt! Vore kul med synpunkter
Peter Danngren
