Ett anspråkslöst förslag( efter känd förlaga)
Tillståndet i monarkin Sverige är prekärt. Varje del, region och kommun översvämmas av tiggare. En arbetslöshet på 6-8 procent som är stadig fluktuationsfaktor i en barbarisk ekonomi. Anarkin i världsekonomin är totalt förvirrande för alla och envar.En total överblick är omöjlig, ingen vet i detta nu hur många människor det finns. Bara att dom är väldigt många. Och att många som bor runt ekvatorn snart är på massflykt. Öken överallt . Sanden, den spruckna jordens pusselmönster kan ses från rymden. Kannibalism är inte populärt för tillfället. I alla fall då det gäller tillagning av barn. En form av kannibalism, ett stilla avtynande av människor som är födda losers sker då ekonomiskt tyranni dödar dom.
Och nu! Varje dag kommer rapporter om vattnet. Skitigt, förorenat, kemiskt kontaminerat av tusentals kemikalier som ingen, nej, ingen vet hur deras interaktioner påverkar människan. Även vårt vatten i kranarna är smittat. Man letar efter underjordiska sjöar, långt under isar. Vattnet måste renas om och om och om igen. Det finns inte en kopp vatten att uppbringa på hela jordklotet som inte är opåverkat av industrialismens framfart, det blinda monster utvecklingen frambringat, som äter allt i sin väg, som exproprierar själva människan, hennes kropp och själ, hennes behov och önskningar.
Industriarbetarklassen är sina egna dödgrävare, och våra! I Kinas arbetsläger bor miljoner människor i koncentrationslägerliknande områden.
Var ska vi då finna vatten som är relativt billigt att återanvända?
I den förmodligen största folkvandring den kända historien vet är den som kommer. Krig och flykt är redan vardag för miljoner människor. En massutrotning idag medelst krig, är nog ganska avlägsen.
Istället kan man i industriell skala pressa ur dessa massor det vatten dom består av. Ca 70 % av människan är ju vatten. Och det är ju vatten som varit dugligt i en människokropp. En billig rening och sen human water på flaska till den rika världens absurda livsstil. Där livsstil förväxlas med livet självt.
Människans uppfinningsförmåga har skapat sin egen undergång, sitt eget Nemesis, och hoppet står till ett förnuft som är alltmer otydligt, alltmer flytande i sin egen sfär.
Vatten på månen och mars är vår ”räddning”…det kan vi läsa och höra om ständigt och jämt. Minst en miljard människor idag saknar vatten, i Latinamerikas länder är tillgången kommersialiserad, fattiga dör av vätskebrist. Dom är naturligtvis inte användbara i mitt förslag. Dom är bortglömda redan före sin död, ingen kan någonsin komma ihåg dom.
Swift Danngren
