Jag lyssnar på ett nyhetsinlägg på radion (P1) med anledning av pöbelstormningen av kongressbyggnaden i Brasilia.
Sakta men säkert börjar man nu få en bild av hur det hela har gått till. Det som skulle se ut som en spontan aktion från Bolsonaroanhängare visar sig vara planerat, organiserat och finansierat från “högre ort”. “Hjärnorna” bakom det hela kan man finna bland Bolsonarotrogna poliser, militärer och tjänstemän i ledande positioner.
Även ett antal kongresspolitiker, det har nämnts åtta stycken, har varit väldigt aktiva på sociala medier för att piska upp en hatisk stämning som nu exploderade i och med stormningen av kongressbyggnaden. Bland politiker återfinns två av Jair Bolsonaros söner, Eduardo och Flávio Bolsonaro.
Även granskningar av telefonsamtal och andra kommunikationer kommer att avslöjar vilka som är “hjärnorna”, de ansvariga bakom stormningen, som väl kan ses som ett kuppförsök, helt i linje vad som hände i Capitolium 6 januari 2021.
Själv rör jag mig inte i denna alternativa värld där sanning blivit lögn. Men jag har fått en bild av att det är väldigt hätska och oresonliga tongångar.
De som äger dessa sociala medier anklagas för att göra för lite, eller ingenting, för att rensa upp det värsta i detta hatfyllda träsk.
“Sociala medier tjänar pengar på ilska. Därför gör de inte tillräckligt för att stoppa attackerna mot demokratin”, säger Hanna Lindestål, analytiker av desinformation i sociala medier, till Ekot. (se lyssnartips).
I “Tankar för dagen” i dagens P1 (11 januari), Sveriges radio, säger Sverker Sörlin att sociala medier har blivit “ett träningsläger för de vilseförda. Hur kunde 70 miljoner amerikanare och nu miljontals brasilianare blivit så vilseförda?” (se lyssnartips).
Sverker Sörlin är historiker och författare och professor i miljöhistoria vid KTH. Han har medverkat flitigt program i radion, bland annat Studio Ett, Filosofiska rummet, Bildningsbyrån och Vetenskapsradion.
En opinionsundersökning i Brasilien visar att mer än var tredje brasilianare stöder stormningen av kongressbyggnaden, högsta domstolen byggnad och presidentbyggnaden i Brasilia.
Läget är minst sagt oroväckande. Lurar en militärkupp runt hörnet för att “återställa ordningen”, som det brukar heta när militären tar över.
PS. Det kan vara värt att notera att Bolsonaro hade ett “idolporträtt” på militärdiktaturens ledare på sitt kontor. Det var porträtta av José de Magalhaes Pinto som efter statskuppen (militärkuppen) 1964 styrde Brasilien fram till 1985. Bolsonaro “beklagade att inte fler dödades under juntans styre”, enligt Mia Holmberg Karlsson/TT.
Lyssna:
- Efter stormningen: “Sociala medier tjänar pengar på ilska” – Sveriges Radio, 10 januari 2023.
- Sverker Sörlin – Det var nyss så annorlunda. Tankar för dagen – Sveriges radio, 11 januari 2023.
Lästips:
- Statskuppen i Brasilien 1964 – Wikipedia.
- Brasilianska militärregeringen – Wikipedia.
Rolf Waltersson
