Artikeln har också varit publicerad i nättidningen Internationalen.
I april var det parlamentsval i Sydkorea och presidenten Yoon Suk Yeol (till höger) högerparti led ett svidande nederlag. Segrare var det liberala Demokratiska partiet, DP, som snarast är ett paraplyparti med en rad fraktioner.
Vad betyder detta för den hårt ansatta koreanska arbetarrörelsen? Lars Henriksson har intervjuat Mikyung Ryu (till vänster), internationellt ansvarig på KCTU, Sydkoreas LO.
*******
– Valresultatet berodde på att många ville visa sin ilska eller besvikelse mot den konservative presidenten. Men när det gäller oppositionspartiet Demokratiska partiet är KCTU splittrat. I grund och botten är det svårt att säga att det Demokratiska Partiet upprätthåller demokrati.
Det finns en del teknikaliteter och fulspel inblandat i valet som drabbat de politiska grupper som står närmast den fackliga rörelsen.
– DP hade redan 180 av 300 platser i det senaste parlamentet och använde sin majoritetsposition för att hjälpa partiledaren att få straffrihet när det utfärdades en arresteringsorder mot honom för korruption. De samarbetade också med det regerande konservativa partiet i många frågor när det gällde affärsintressen. Och ännu värre, de två stora partierna missbrukade det nyligen införda systemet med proportionella val, förklarar Mikyung.
I grunden har Sydkorea ett valkretssystem med majoritetsval där vinnaren tar allt. I årets val hade det kompletterats med att av 300 mandat som skulle fördelas proportionellt.
– För att maximera sina platser bildade därför både det styrande och oppositionspartiet satellitpartier. Det innebar att mindre partier, progressiva- och vänsterpartier, fick mindre chans att vinna mandat. I den situationen gick det Progressiva Partiet, som är ett av de progressiva partierna som KCTU har stött, med i satellitpartiet lett av Demokratiska partiet och upprättade en gemensam partilista, medan två andra partier som vi samarbetat med vägrade att gå med för att upprätthålla sitt oberoende. Detta ledde till att den tendens inom KCTU som stödjer Progressiva Partiet bröt med KCTU:s politiska position att inte stödja de konservativa och liberala stora partierna. De två mindre vänsterpartierna, Grön Rättvisa och Arbetarpartiet kommer nu inte att få några platser i parlamentet, summerar Mikyung Ryu valutgången.
Under diktaturåren var oberoende fackföreningar förbjudna i Sydkorea och det var först under 80-talets demokratirörelse som de nuvarande facken växte fram.
Korean Confederation of Trade Unions (KCTU) grundades officiellt 1995 och har under hela sin existens varit satt under hårt tryck från staten och storföretagen. I fjol ökade detta tryck kraftig. KCTU:s kontor i Seoul utsattes för en polisrazzia samtidigt som liknande saker drabbade fackliga organisationer runt om i landet, en del i regeringens planer på att införa lagar som skulle försämra villkoren för de anställda.
Det var inledningen på en ny våg av förtryck av fackföreningarna och de anställda, berättar Miekyung Ryu. Regeringens paroll var “Rule of law”, rättssäkerhet, vilket i deras mun betydde att arbetare ska göra som de blir tillsagda. Regeringen startade en förtalskampanj mot fackföreningarna där särskilt byggfacket har varit hårt utsatt, berättar Mikyung.
– Det har alltid varit ett av KCTU:s starkaste förbund som och ofta stöttat andra fackföreningar. Men de flesta som arbetar i byggsektorn är antingen daglönare eller så kallade “egenställda” vilket innebär att deras fackliga rättigheter inte är skyddade av lagen. Regeringen har kallat den olaglig och förföljt fackföreningsmedlemmar och ledare. I fjol togs runt tusen arbetare togs i förhör och 37 fängslades. I Ganwonprovinsen i norra Sydkorea blev en av byggfackets representanter så pressad och förnedrad av förhören och anklagelserna att han tog sitt liv. På Första Maj förra året brände han sig själv till döds utanför domstolen i protest.
– Staten använde också en mycket gammal lag och krävde att alla fackföreningar med mer än 1 000 medlemmar skulle lämna över alla sina interna dokument, protokoll från interna möten, ekonomipapper och så vidare till myndigheterna, berättar Mikyung. Vi vägrade och när de sände folk för att hämta dokumenten så släppte vi inte in dem. Vi har fått ägna mycket tid och energi åt att försvara oss mot sådant och även regeringens försök att utmåla oss som kriminella.
Lars Henriksson
Artikeln har också varit publicerad i nättidningen Internationalen.
Läs också:
Sydkoeakorea: Regeringen försöker försvaga fackföreningarna – eFOLKET, 6 februari 2023.
