Ofta, när vi söker förklaringar till grymheter och stolligheter som utfördes tillbaka i tiden så hänvisas till “tidsandan”. Det var så man tyckte, tänkte och gjorde då. Man begrep inte bättre.
Till skillnad mot idag då vi är kloka och upplysta.
Vi kan ta Vipeholmsanstalten för “sinnesslöa” som jag skrev om för några dagar. Det var “tidsandan” som gjorde det möjligt att utföra fruktansvärda medicinska experiment på patienterna, varav många var barn. Det handlade ju om patienter som ansågs ha lägre människovärde, som till och med kallades “monster”. Det var så man rättfärdigade det hela från statens sida.
Här i Sverige hade vi “Statens institut för rasbiologi” som bildades 1922, som på “vetenskapliga grunder” slog fast vilka “raser” som var de “underlägsna”. Man konstruerade speciella mätinstrument för att mäta skallformer. Man delade in människor i “långskallar” “mellanskallar” och “kortskallar”, varav “långskallarna”, det vill säga arierna, var de intelligentaste.
Man kunde till och med genom skallformen peka ut vilka som var lämpade som folkskollärare.
Slaveriet förklaras också med “tidsandan”. Då, på den tiden, ansåg man sig ha rätt att fånga in vildarna och skeppa dem över Atlanten för att hålla som slavar. De var ju inga riktiga människor – snarare nånting som stod närmare aporna. Till och med präster välsignade slaveriet som Guds vilja.
Synen på mänskliga rättigheter präglades också av “tidsandan”. I USA och Sydafrika, för att ta några exempel, var det självklart att svarta inte kunde ha samma rättigheter som vita.
De svarta förstod inte sitt eget bästa. Därför var det bäst att de vita bestämde.
Samma resonemang fanns när det gällde rösträtt för kvinnor. Kvinnor är inte skapta och lämpade för sådana viktiga saker som hur samhället ska styras.
Några argument i början av 1900-talet mot kvinnlig rösträtt:
- “Kvinnans plats är i hemmet – vem ska ta hand om hem och barn om kvinnorna börjar med politik”.
- “Kvinnans hjärna är inte skapt för politik”.
- “Kvinnor och proletärer kan inte tänka självständigt – de kommer att luras av starka ledare”.
- “Kvinnornas kjolar är för vida – om de ska sitta i riksdagen måste vi bygga om bänkarna. Och hur ska de få plats att gå i riksdagens trånga korridorer?”
Ja även rösträtten för män hade sina begränsningar. Bara rika män var kloka nog att fatta riktiga beslut. Därför hade man inkomst- och förmögenhetskrav som spärr för rösträtt.
Idag skakar vi bara på huvet inför sådana bortförklaringar. “Tidsandan” var sådan.
Hur blir framtidens dom över vår tids “tidsanda”?
Jag undrar hur kommande generationer kommer att se på dagens “tidsanda”?
Vad är det vi gör, som vi tycker är självklart, rätt och riktigt, som kommer att dömas ut som rena stolligheter om 100 år, 200 år, 500 år?
För några fel och tankevurpor gör vi väl? Det är väl bara Donald Trump som är ofelbar.
Något svar finns naturligtvis inte. Men man kan ju spekulera.
En sak jag tror att framtida generationer kommer att klanda oss för är vår syn på konsumtionssamhället där shopping mer eller mindre har blivit en livsstil. Det finns till och med ett begrepp: “Shop til you drop”.
Hur kunde de vara så jävla korkade på 2020-talet att de trodde man kunde konsumera som om det fanns 4-5 jordklot att ösa resurser ur.
Som sagt, något av dagens “tidsanda” måste det väl finnas som är förkastligt när man blickar bakåt på oss i en framtid.
Eller är vi fulländade och felfria?
Rolf Waltersson
