Så är då en långdragen process avslutad. Moderater, Kristdemokrater och Liberaler tar in Sverigedemokraterna i sin nya allians. Och det är inte SD som står med mössan i hand. Det första gemensamma utspelet sker på SD:s hemmaplan; migrationsfrågan. Och SD gör inga eftergifter.
Kaxigt deklarerar Åkesson att han i och för sej inte är nöjd med innehållet men att det är ett första steg. De tre andra kan inte gå emot eftersom alla vet hur det är. Det kommer att bli ännu värre. Redan nu har M:s, KD:s och L:s anpassning i frågan gått långt. Dom kan inte nämna invandringen utan att samtidigt tala om kriminalitet, bristande utbildning och arbetslösa.
Ett slag i ansiktet på alla invandrare som varje dag går till sjukhus, vårdplatser, fabriker och kollektivtrafik för att tjäna sitt levebröd och bygga vårt samhälle.
Också ett slag i ansiktet på alla dem som förgäves söker arbete men som förpassas till arbetslöshet av ett kapitalistiskt system som har massarbetslösheten inbyggd i själva systemet. Om företagen inte tror att den sökande ger maximal profit så sker ingen anställning. Att kostnaden för samhället och de arbetslösa ständigt växer spelar ingen roll.
Under flera decennier har den nyliberala politiken fört över resurser från löntagare och offentlig verksamhet. Skattesänkningar har gett de rika enorma ökningar i inkomster och materiell konsumtion. Allt medan vård, skola och omsorg tagit stryk. Skolor och vårdinrättningar har förts över i riskkapitalisternas händer. Fallet Attendo är senast exemplet på vad detta lett till.
De borgerliga partierna gör nu allt för att folk istället för att se vilka som berikat sej ska vända frustrationen mot de som är födda långt bort, har mörkare hår eller är arbetslösa. L, KD och M spelar nu fullt ut med i SD:s fulspel.
Centerpartiet har inte hängt på det främlingsfientliga spåret. Men i många andra frågor, som privatiseringar, försämring av arbetsrätten med mera, är Centern faktiskt ledande i den arbetarfientliga offensiven.
För vänstern finns det idag inget parlamentariskt block att ena sej med. Socialister måste koncentrera sej på att överallt, på arbetsplatser i fackföreningar, parlamentariska församlingar och på gator och torg bekämpa högerpolitiken i alla dess former.
Rasismen bekämpas allra bäst när arbetare och låginkomsttagare, oavsett födelseår eller hudfärg, tillsammans tar denna kamp. Så ändras styrkeförhållandena och den stund då vi också kan ta kamp om regeringsmakten rycker närmare.
Peter Widén