Länge sågs Försäkringskassan som det stolta flaggskeppet i den svenska trygghetsflottan; i dagsläget framstår den mest som ett kapsejsat vrak. En orsak är att regering och riksdag år 2008 införde “rehabiliteringskedjan” i dess verksamhet, samtidigt som möjligheterna att bli beviljad sjukersättning, vanligen kallad “förtidspension”, inskränktes rejält.
Personliga ombud för människor med psykiska funktionsnedsättningar finns i hela Sverige och har i tio års tid slagit larm om att funktionsnedsatta och svårt sjuka drabbats hårt av “kedjan”. Många har nekats ersättning hos Försäkringskassan, varefter de tvingats leva på kommunernas försörjningsstöd eller hjälp ifrån anhöriga. Utslagna ur systemet och dömda till fattigdom är deras möjligheter till rehabilitering obefintliga.
Förvaltningsdomstolarna går på knäna. Enbart mellan år 2016 och 2017 steg antalet överklaganden till förvaltningsdomstolarna av Försäkringskassans avslagsbeslut ifrån 1 000 till 6 000.
Enorma resurser slösas bort inom sjukvården på att läkare måste skriva komplicerade utlåtanden över de sjukas teoretiska arbetsförmåga. Ett exempel på krav på förtydligande ifrån Försäkringskassans sida, gällande en person som varit sjukskriven i två år på grund av psykisk sjukdom:
“Du uppger att din patient har koncentrationssvårigheter, stresskänslighet och minnessvårigheter, på vilka sätt yttrar sig dessa besvär i undersökningen? Din patient har tidigare varit sjukskriven en längre period, det är liknande uppgifter i läkarintyget som då, hur är aktuell status? Vilka faktiska uppgifter är det din patient inte klarar av till följd av sjukdom? Både i arbetsliv samt i vardagen?”
Regeringen har tillsatt en särskild utredare av “kedjan”. I ett delbetänkande föreslog denne nyligen några smärre förbättringar, till exempel undantag för personer nära pensionering. Detta är helt otillräckligt.
LO har krävt en total “reparation” av sjukförsäkringen, inklusive akuta åtgärder i form av garanterad trygghet för alla sjuka, höjning av ersättningsnivåerna för sjukpenning och sjukersättning, att fler beviljas sjukersättning, samt att Försäkringskassan slutar att pröva arbetsförmågan gentemot “hittepå”-jobb. Vi kan bara instämma i detta.
Förutom dessa krav, vill vi föra fram dessa för gruppen personer med psykisk ohälsa:
Bedömning av arbetsförmåga utgår ifrån att det råder enkla samband mellan diagnos och nedsatt arbetsförmåga: ex en stukad fot på ett fotbollsproffs. Psykisk ohälsa är ofta raka motsatsen, något som ofta har många komplikationer.
Tidsgränserna är inte anpassade för personer med psykisk ohälsa, eftersom det ofta krävs långa rehabiliteringsperioder. Utmärkande är också att återhämtning kan följas av perioder av skov, alltså återgång i sjukdom.
Genvägen med att sjukskrivna istället ska ta “enkla jobb” är en återvändsgränd. Det finns personer som drabbats av psykos, när de till exempel fått börja arbeta som snabbköpskassörska! Låt målet vara att de sjuka ska kunna återgå till sitt ordinarie arbete, det skapar trygghet.
Psykisk ohälsa har varit särskilt framträdande inom bristyrken som vårdpersonal och lärare. Kravet på att de istället ska söka “enkla jobb” tenderar att förvärra läget såväl för de enskilda drabbade som för hela arbetsmarknaden!
Låt läkarna vara läkare! De ska behandla sjukdomar och vid behov skriva ut intyg om dessa. Ge istället Försäkringskassan resurser till att anställa arbetsterapeuter och -psykologer, vilka kan bedöma vilka reellt existerande arbeten som finns och kan vara lämpliga att arbetspröva på.
Inför ett tryggt ersättningssystem för de sjuka, när de arbetsprövar. Idag måste de skaffa läkarintyg, intyg på omplaceringsutredning och ansöka om tjänstledighet för att kunna ansöka om a-kassa, vilket leder till att många gör fel. Eller att a-kassan nekar dem ersättning, på grund av att de är sjuka.
Återupprätta rättssäkerheten! Vissa personer beviljas sjukpenning medan andra får avslag, trots samma diagnos. Systemet upplevs därför bara som ett lotteri.
Handläggningen måste påskyndas. I några uppmärksammade fall hade det tagit så lång tid, att de sökande hunnit avlida!
Återupprätta sjuk- och aktivitetsersättningen. Riksrevisionsverket har framhållit att de som fått avslag på sina ansökningar gör en årlig förlust på 125 000 kronor. Dessutom försämrades deras hälsa, inklusive att många drabbades av så dålig psykisk hälsa att de behövde läggas in för heldygnsvård.
Styrelsen för Personligt Ombud i Skåne, “PO-Skåne”, Lars-Olof Ljungberg, styrelseordförande, Camilla Bogarve, verksamhetschef och John Andersson, intressepolitisk sekreterare.
PO Skåne är en idéburen organisation och fristående aktör som bedriver verksamhet med personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning.
PO Skånes huvudmän är RSMH och Schizofreniföreningen, de båda distrikts-avdelningarna samt alla lokalföreningar i Skåne.
Personligt ombud riktar sig till personer som är 18 år eller äldre som har psykisk funktionsnedsättning och betydande svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden.
PO Skånes verksamhet syftar till att stödja den enskilde att tillvarata sina rättigheter i samhället, bidra till återhämtning, egenmakt, delaktighet och goda levnadsförhållande. Vi ger stöd utifrån personens önskemål och uppdrag och vårt arbete pågår till dess att samhället levererar detta.
