Förföljd? Eller bara förföljelsemani?

Den 16 november skrev jag ett inlägg här i eFOLKET om Hallands Nyheter som av ren skadeglädje skrev om Jan Myrdals död och blandade ihop honom med fadern då man skrev att Gunnar Myrdal avlidit.

I mitt inlägg gjorde jag ingen stor sak av att tidningen blandat ihop Jan Myrdal med Gunnar Myrdal.

Det är mänskligt, även för en tidning, att göra “ankor”. Det är skrivfel, sakfel, tankefel och alla möjliga sorters fel. Det märker jag på mina egna texter. Hur ofta man än kontrolläser så nog tusan slinker det igenom fel som hamnar i tidningstexten.

Däremot hakade jag upp mig på att Hallands Nyheter på sin ledarsida bara spydde galla över den avlidne Jan Myrdal. Det brukar höra till “god sed” att i sådana sammanhang skriva om den dödes förtjänster. Inte minst med tanke på att den avlidne inte har möjlighet att försvara sig mot illasinnade påhopp.

Men – nog om detta.

För att hitta information till mitt inlägg googlade jag på sökord som “Hallands Nyheter” och “Hallands Nyheter om Jan Myrdals död”.

När jag dagen därpå, 17 november, går in i min dator och öppnar Facebook är det första jag möter ett reklamerbjudande från – just det – Hallands Nyheter. Ett riktigt pangerbjudande: “Prenumerera på E-tidningen i 3 månader för endast 49 kronor

Jag vet att det finns sökmotorer som håller koll på allt vi gör “på nätet”.

När jag skriver kritiskt om spelreklam dyker det upp spelreklam på min skärm.

Skriver jag om bilar och bilreklam, så tamefan, som ett brev på posten dyker det upp bilreklam på skärmen.

Och i det här fallet – Jag skrev om Hallands Nyheter. Och så dyker det upp reklamerbjudande från Hallands Nyheter.

Så här ser den digitaliserade världen ut. Vi är övervakade, förföljda och följda. Allt vi gör digitalt registreras och kan används för att manipulera oss.

De kommersiella krafterna använder de “spår” vi lämnar för att genom förföriska reklamerbjudanden kränga grejer och grunkor.

För ett tag sedan när jag några gånger i rad handlat en chokladbit, en Guldnougat, i ICA-butiken och drog mitt ICA-kort så att köpet registreras och ger bonus. Bonusar som är till för att man ska vara “köptrogen”.

Lite senare dimper det i brevlådan ner reklamerbjudanden från ICA, med rabattpris på några produkter. Bland annat på samma Guldnougat som jag köpt några gånger tidigare.

Man har full koll på vad jag handlar i butiken.

Jag ger mig fan på att ICA-handlarn har bättre koll än jag själv på vad som finns i mitt kylskåp.

Man kan skratta och tycka – men det är väl inte så farligt. Det gör väl inget om man har koll på hur många Guldnougat den där Waltersson vräker i sig.

Och nu när kontanter ska bort och vi mer eller mindre tvingas betala med kort, swish och vad det heter, så öppnas ännu bredare dörrar för att övervaka oss. Man ser när vi handlar, vad vi handlar, var vi handlar och hur mycket vi handlar för.

När nu det kommersiella samhället övervakar oss – hur ser det då ut i övrigt? Jag vet sen tidigare att medlemmar i VPK inte ville betala prenumeration på Norrskensflamman och Ny Dag via postgiro. De hade varit med om övervakningen under andra världskriget med åsiktsregistrering, transportförbud, arbetsläger, telefonavlyssning, brevcensur, svartlistning och liknande. De litade inte på “farbror staten”.

Vi hade IB-affären 1973 som handlade om hemlig underrättelseverksamhet och myndigheternas lagvidriga åsiktsregistrering.

Och det var “sjukhusspionen” vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som rapporterade om “vänstersympatisörer” på uppdrag av SÄPO.

Sedan fick vi FRA-lagen som ger ännu större lagliga möjligheter att övervaka folk, så att man numera inte ens behöver bryta mot lagen när man övervakar och kontrollerar.

Nu när allt fler av oss gör alla slags “affärer” via nätet, så undrar man ju hur mycket koll myndigheterna har över våra göranden och låtanden?

Där har vi en som prenumererar på Flamman. Och han därborta är ännu mera vänsterextremistisk för han prenumererar på Proletären.

Den där rackaren är med i Facebookgruppen “Nej till Nato”, så den ska vi hålla ett vakande öga på. För är man mot svenskt Natomedlemskap är man per automatik Putinkramare i den inskränkta militära tankevärlden.

Och genom mobiltelefonen går det att följa exakt var vi är. Nästan lika exakt som om vi hade en GPS-sändare insydd i hatten.

Och nu det senaste att USA har tillgång till kablar i Östersjön som gör att de övervakar digital trafik av alla de slag och spionera på “sina vänner” och på SAAB för att skaffa hemlig information om Jas Gripen och dess konstruktioner. (Läs inlägget här i eFOLKET Nyheten som försvann: Den danska spionskandalen” 17 november av Hans Foste Hjälte.)

Det vore väl enklare att överlämna alla ritningar direkt till Pentagon nu när vi är “lekkamrater och leker med stridsvagnar i samma minerade sandlåda”.

1940 kom Karin Boye ut med romanen Kallocain där hon skriver om ett framtida samhälle där staten övervakar och kontrollerar människorna.

1949 kom Orwells dystopiska roman 1984 som förebådar ett framtida övervakningssamhälle. Det har gjorts åtminstone två filmer som utgår från Orwells roman.

1953 kom Ray Bradburys bok Farenheit 451, som senare blev filmatiserad, med liknande budskap.

Man ska kanske tänka på vad man säger, så man inte säger vad man tänker, och bara flyta med strömmen, som de andra döda fiskarna.

Allt behöver kanske inte vara så dramatiskt så att man grips och deporteras för att man “tänker fel”. Det kanske kan räcka med att man hamnar på någon hemlig “svart lista” och därmed stoppas från vissa jobb utan att man får veta varför.

Rolf Waltersson