Folkmordet i Srebrenica

Den 11 juli var årsdagen för inledningen av det värsta folkmordet i Europa sedan andra världskriget. Det 11 juli 1995 inledde bosnienserbiska styrkor massakern. Under drygt en vecka hade man mördat över 8 300 muslimska män och pojkar i staden Srebrenica.

Kriget i Bosnien hade då pågått i fyra år. Ett krig som till stora delar utvecklade sig till ett krig mellan tre folkgrupper – ortodoxa serbier, katolska kroater och muslimska bosniaker.

Då hade över 100 000 människor mist livet och begreppet “etnisk rensning” fick en högst påtaglig innebörd. Man gjorde skillnad på folk och folk, “vi” och “dom”.

De FN-trupper som hade som uppgift att skydda de muslimer som flytt till Srebrenica stod handfallna när de bosnienserbiska styrkorna under ledning av general Ratko Mladic genomförde massakern.

Handfallna FN-soldater kunde inget göra. 1993 hade FN förklarat staden som en frizon för civila under FN:s beskydd ”, skriver svenska YLE.

De som mördades kastades i massgravar. Det har varit ett svårt efterarbete att hitta alla kroppar, att identifiera dem, och begrava dem på nytt för att ge ett värdigt vilorum.

Alla kroppar man hittat har inte heller kunnat identifieras.

År 2004, vid åtalet mot general Radislav Krstic, fastställde Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien enhälligt att Srebrenicamassakerna är ett folkmord… Internationella domstolen i Haag fastslog att Serbien inte var direkt ansvarigt för folkmordet men ansåg dock att Serbien brutit mot folkmordskonventionen då man inte gjort tillräckligt för att förhindra folkmordet vid Srebrenica. Internationella domstolen i Haag fastställde samtidigt krigsförbrytartribunalens beslut att Republika Srpskas styrkor hade begått folkmord i Srebrenica.

Den bosnienserbiska ledaren Radovan Karedzic hade en aktiv roll i massakern och dömdes 24 mars 2016 till 40 års fängelse för folkmord, krigsbrott samt brott mot mänskligheten av krigsförbrytartribunalen i Haag. Efter överklagande av domen skärptes straffet 20 mars 2019 till livstids fängelse.

Den 26 mars 201l greps Ratko Mladic och överlämnades till domstolen i Haag. Den 22 november 2017 dömdes han till livstids fängelse efter att domstolen fällt honom på 10 av 11 åtalspunkter, däribland folkmord, terror och brott mot krigets lagar.
(Wikipedia)

Det är en skyldighet för oss alla att hedra offren för massakern. Det är också en skyldighet att hålla det kollektiva minnet vid liv för att på så sätt förhoppningsvis medverka till att liknande våldsdåd inte upprepas.

Det finns inga “vi” och “dom” – det finns bara vi.

Rolf Waltersson

You May Also Like