I en lokal dagstidning framkommer en oroande insikt om den politiska kulturen i Gnosjö. Kommunfullmäktiges ordförande avslöjar en tendens där politiker i Gnosjö alltmer diskuterar och beslutar i slutna rum, inom kommunstyrelse och nämnder, vilket leder till att antalet fullmäktigemöten minskar. Denna förändring ställer inte bara frågor om hur demokratin praktiseras utan ger även en känsla av att politiska beslut avviker från den transparens och insyn som är nödvändig för en fungerande lokal demokrati.
Det finns flera problem kopplade till beslutet att ställa in kommunfullmäktige. För det första innebär den minskade frekvensen av möten en fördröjning av viktiga ärenden, särskilt motioner som inte kan handläggas förrän de väckts på fullmäktige. Vad som tidigare kunde ta ett år, kan nu ta flera månader längre, vilket i sin tur förhalar den kommunala processen. Motioner som är av stor vikt för lokalsamhället riskerar att förlora sin relevans ju längre de skjuts fram.
En annan aspekt som påverkar demokratin är möjligheten att ställa interpellationer. En interpellation är ett verktyg för oppositionen att ställa frågor till de styrande och belysa eventuella missförhållanden. Utan möjlighet till detta begränsas oppositionen i sitt arbete att granska och ifrågasätta den förda politiken, vilket kan leda till en känsla av att makten koncentreras hos ett fåtal på bekostnad av insyn och medborgarinflytande.
I en demokrati, som grundar sig på principer om öppenhet och inkludering, är det djupt oroande när beslut fattas bakom stängda dörrar. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen och spelar en central roll för att representera olika åsikter och intressen. Genom att minska antalet fullmäktigemöten riskeras att demokratiska processer undermineras och att medborgarnas inflytande över den lokala politiken minskar.
Det är också värt att notera den roll oppositionen borde spela i detta sammanhang. Oppositionens förmåga att ställa frågor och föra fram alternativa förslag är avgörande för demokratiskt arbete. När politiska beslut tas i allt högre grad utan offentlig insyn, kan detta leda till en känsla av maktlöshet bland medborgarna och en ökad misstro mot de styrande. Oppositionen och dess ledamöter borde betrakta situationen med allvar och ifrågasätta varför styret så lättvindigt ställer in möten. Hur många fullmäktigemöten anser de vara tillräckligt för att säkerställa att medborgarnas röster hörs?
Det är lätt att se hur färre möten kan verka praktiska för de som sitter vid makten, men kostnaden för detta är hög. En centralisering av beslutsfattande makt till tjänstepersoner och ett fåtal politiker minskar inte bara transparensen utan även den allmänna insynen. Medborgare riskerar att bli avskurna från att både förstå och påverka de beslut som påverkar deras vardag.
Gnosjöborna ska känna att de har en röst och möjlighet att påverka i sin lokala demokrati. Att ställa in kommunfullmäktige möten underminerar detta och öppnar för en farlig utveckling där kommunens politiska processer blir mer avlägsna och svårare att förstå. Det är dags för både styret och oppositionen att tänka efter och återupprätta förtroendet för det politiska systemet i Gnosjö. Det handlar inte bara om att fatta beslut – det handlar om att fatta dem tillsammans i en transparent och rättvis process.
Kari Parman
Gnosjö
