Går världen mot en nedrustning eller upprustning av kärnvapen? Det beror lite på hur man räknar.
Räknar man antalet bomber så går världen mot en ganska rejäl nedrustning. Räknar man efter sprängkraften i bomberna går världen mot en upprustning.
Under kalla kriget fanns cirka 70 000 kärnvapenstridsspetsar.
2005 hade de 8 kärnvapenländerna sammanlagt drygt 28 000 kärnvapenbomber.
2024 har vi 9 kärnvapenländer när Nordkorea tillkommit. Dessa 9 länder har tillsammans cirka 12 000 kärnvapenbomber. Alltså mer än en halvering jämfört med 2005.
Ryssland och USA står för ungefär 90 procent av alla bomber där Ryssland nu har cirka 5 500 och USA cirka 5 000.( Gå in på lästips så kan ni se diagram där man år för år mellan 2005 och 2024 kan se antalet atombomber för respektive land)
Om man däremot tittar på sprängkraften i dagens ”moderna” kärnvapen måste man se det som en kraftig upprustning.
Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 1945 hade sprängkraft som motsvarade 15-25 kiloton trotyl. Med dessa atombomber lyckades man ta död på över 200 000 människor inom några sekunder och minuter. Många fler dog senare på grund av bränn- och strålskador.
Dagens moderna atombomber har mångdubbelt större sprängkraft. De är 100 gånger eller ännu starkare än bomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Kinas största atombomb ligger på motsvarande 5 000 kiloton trotyl.
Den största bomben som provsprängts hittills var den så kallade tsarbomben som Sovjetunionen sprängde 1961 och som hade en sprängkraft motsvarande 50-60 megaton trotyl. Alltså ungefär 4 600 gånger starkare än de bomber USA fällde över Japan 1945.
Atombomberna är färre, men de har mångdubbelt större sprängkraft. Dessutom har ”utvecklingen” gått framåt på så sätt att man med dagens teknik har möjlighet att avfyra kärnvapenstridsspetsarna över längre avstånd.
Även om världens 9 kärnvapenstater nu har ”bara” 12 000 atombomber så har i alla fall jag svårt att känna mig säkrare. Det räcker med att ett fåtal av dessa skulle fällas, med avsikt eller av misstag, för att en ofantlig katastrof för mänskligheten och miljön vore ett faktum.
Om bomberna fälls av den ”snälla” eller ”elaka” sidan gör ingen skillnad beträffande skadeverkningarna.
För övrigt anser jag att Sverige ska underteckna och ratificera FN-konventionen om kärnvapenförbud.
Rolf Waltersson
Lästips:
Kärnvapen i världen – SVT Nyheter (här kan ni gå in och se förändringen och fördelningen av antalet stridsspetsar åren 2005-2024)
Så kraftig är en atombomb – SVT Nyheter (här kan ni se mera om sprängkraften för de olika kärnvapenländernas kärnvapen)
970 miljarder kronor – Så mycket satsade världens kärnvapenstater på atomvapen 2023 – eFOLKET. 30 september 2024.
