Turkiets despotiske ledare Erdoğan kräver ändringar av grundlagen därför att det finns “kryphål” i nuvarande lag som innebär att politiska fångar kan friges.
“Det handlar om en tvist mellan Turkiets konstitutionsdomstol och dess högsta domstol. Tvisten har sin grund i att den fängslade vänsterpolitikern Can Atalay anses ha immunitet eftersom han valts in i det turkiska parlamentet…
Atalay är en av sju personer som förra året dömdes till 18 års fängelse i en uppmärksammad och ifrågasatt rättegång…
I valet i maj i år ställde Can Atalay upp som kandidat i parlamentsvalet när han satt i fängelse…
Nu menar alltså Konstitutionsdomstolen att Atalay ska ha åtalsimmunitet i kraft av sitt ämbete (invald i det turkiska parlamentet, min anmärkning)”, skriver TT Nyhetsbyrån.
De dömda anses, på mycket lösa grunder, ha varit inblandade i kuppförsöket mot Erdoğan 2016.
Nu handlar tvisten om att högsta domstolen har satt sig på tvären och vägrar följa konstitutionsdomstolens beslut.
Det här får nu Erdoğan att kräva ändring i grundlagen “så att rättvisan kan ha sin gång”. Det är inte meningen att några politiska fångar ska släppas fria på grund av en “lucka i lagen”.
Det här har fått hundratals medlemmar i Turkiets advokatsamfund att demonstrera mot högsta domstolen. Och det största oppositionspartiet CHP kallar beslutet en “maktkupp mot parlamentet”.
Turkiet, i likhet med bland annat Ungern och Polen, anklagas för allvarliga brister när det gäller rättssäkerheten och domstolarnas självständighet:
“Turkiet har fällts flera tusen gånger av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (knuten till Europarådet). Vanligast är att åtalade inte fått en rättvis rättegång. (Europeiska domstolen, min anmärkning)…
Och rättsväsendet har förvandlats till redskap för AKP (AKP är det styrande konservativa partiet och Erdoğan är dess partiledare (se lästips).
Med hjälp av lagar som antagits kort före kuppförsöket (2016, min anmärkning) omstrukturerades domstolsväsendet och regeringen fick nya möjligheter att tillsätta politiskt lojala domare (min, kursivering)”. Källa: Turkiet – Demokrati och rättigheter – Utrikespolitiska institutet under rubriken “Rättsväsen och rättssäkerhet”. (se lästips)
Om Erdogan får som han vill, och det brukar han få, kommer politiseringen av rättsväsendet i Turkiet att bli ännu starkare. Despoten Erdoğan får ännu mera makt över domstolarna.
Vad tycker statsminister Kristersson (M) och utrikesminister Billström (M) om det? Tycker de att det är okej med politiserade domstolar? Att vi ska gå i Nato-allians med ett land som Turkiet där alltfler ifrågasätter dess rättssystem.
Kan lägga till att Can Atalay är 47 år. Han är advokat för mänskliga rättigheter och har försvarat politiska fångar. (se lästips)
Att ställa upp som försvarsadvokat för politiska fångar är i sig att se som ett brott utifrån Erdoğans uppfattning om lag och rättvisa.
Lästips:
- Erdogan in i rättsstrid – vill ha ny grundlag – Nyheter24, 10 november 2023
- Observatory of Lawyers at Risk fördömer det 18-åriga fängelsestraffet för den turkiske advokaten Can Atalay – Abogacía Española, 9 maj 2022
- Kan Atalay – frontlinedefenders.org
- Advokaten – Turkiet har fängslat 400 advokater – advokaten.se, Tidningsnummer, Nr 3 2017
- Turkiet – Demokrati och rättigheter – Utrikespolitiska institutet
- Vänsterpartiet manar till solidaritet med de politiska fångarna i Turkiet – eFOLKET, 15 mars 2023
- Rättvise- och utvecklingspartiet – Wikipedia (Erdoğans parti AKP)
Rolf Waltersson
