SCB (Statistiska centralbyrån) har tagit fram statistik för hur det har gått för alla de ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som kom till Sverige 2015. De allra flesta kom från krigets Afghanistan och de allra flesta var pojkar.
“I rapporten följs boende, utbildning och sysselsättning för personer födda 1999, vilket är det vanligaste födelseåret bland de ensamkommande. I slutet av 2022 var de 23 år gamla”, skriver SCB.
En kort sammanfattning visar att av de drygt 35 000 ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige 2015, bor drygt 20 000 kvar i Sverige.
Av de övriga har flertalet tagit sig vidare till anda länder i Europa där de haft lättare att få uppehållstillstånd.
Av dessa 20 000 som nu bor i Sverige har drygt 13 000 som sökte asyl 2015 fått uppehållstillstånd som ensamkommande barn.
Drygt 7 000 har fått uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen.
När det gäller sysselsättning, eller arbeta som är det ord jag föredrar, visar det sig att 8 av 10, alltså 80 procent, nu har arbete.
Tre av fyra, alltså 75 procent, arbetar inom vård och omsorg eller sociala tjänster. Alltså inom sjukvården, äldreomsorgen, hemtjänsten och liknande.
Omkring 70 procent har en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp, skriver SCB. År 2022 var inkomstbasbeloppet 71 000 kronor, vilket innebär att de har en månadslön på 18 000 kronor eller mera.
“Andelen män med en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp är markant större bland de ensamkommande än bland män födda i Sverige eller bland andra flyktingar i samma ålder”, säger Karin Lundström på SCB.
De ensamkommande sticker ut även vid en annan jämförelse. Medan 75 procent av de ensamkommande arbetar inom sjukvården, äldreomsorgen och hemtjänsten, är motsvarande siffra för män födda i Sverige endast 5 procent.
Svenska ungdomar vill inte arbeta inom dessa viktiga yrken. Nu är det de ensamkommande som till stor del ser till att vården och omsorgen fungerar.
Övriga näringsgrenar där ensamkommande arbetar är bland annat “handel, hotell och restaurang”, “företagstjänster”, “byggindustri”, “tillverkning och utvinning”, enligt SCB:s rapport.
I ett inslag i Agenda på SVT 10 december, intervjuades två av dessa afghanska män som nu är 23 år och arbetar inom sjukvården som sjuksköterska. De pratade perfekt svenska och de berättade om den första tiden i Sverige. Om osäkerheten. Ska vi få stanna eller inte? Hur de kastades fram och tillbakamellan hopp och förtvivlan. (se lästips Agenda)
Den här rapporten från SCB “sticker i ögonen” på de invandrarfientliga som helst vill kasta ut alla flyktingar “som bara kommer hit för att leva på bidrag och ligger samhället till last”.
Mehrdad Darvishpoor, docent i socialt arbete vid Mälardalens universitet:
“Det här bekräftar det jag skrivit om tidigare. Ensamkommande har inte råd att lata sig. De är väldigt motiverade att komma in i samhället och att inte ses som en belastning…
Huvudfaktorn som kan öka integrationen är en aktiv antidiskrimineringspolicy. Det är tvärtemot vad SD och andra invandrarfientliga krafter föreslår, som hela tiden betonar kriminalitet och försöker koppla den till invandrargrupper.
Det samhälle som satsar på den här gruppen ensamkommande har inte förlorat, det har vunnit jättemycket”, säger Mehrdad Darvishpoor. (se lästips Dagens Arena)
I rapporten från SCB kan ni även läsa om boendeförhållande och utbildning för den här gruppen ensamkommande flyktingar.
Lästips:
- Ensamkommande försörjer sig bättre än andra – Dagens Arena, 29 november 2023
- Åtta av tio ensamkommande från 2015 är sysselsatta – SCB, 28 november 2023
- Åtta av tio ensamkommande sysselsatta, ofta inom vård och omsorg – SCB, 28 november 2023
- Ensamkommande barn 2015 Boende, utbildning och sysselsättning 2022 Integration: Rapport 18 – SCB
- Ensamkommande – så gick det – Agenda STV Play, 10 december (Här möter ni två afghanska flyktingar som nu arbetar inom sjukvården)
Rolf Waltersson
