Emma Lundströms artikel har tidigare varit publicerad i tidningen Internationalen.
******
Inflationen är omkring tio procent. Priserna på mat går hela tiden upp. Det har blivit svårt för människor att få mat på bordet och betala räkningarna. Att göra en sportlovsresa finns inte på kartan.
Samtidigt gör företag som LKAB miljardvinster. Enligt Dagens Industri blev LKAB:s vinst 4,6 miljoner kronor – per anställd – förra året. 2021 drog varje anställd in sex miljoner i vinst. Ändå har Fackförbunden inom industrin bara krävt löneökningar på 4,4 procent i årets avtalsrörelse. Det betyder sänkta reallöner för arbetarna. Inflationen äter helt enkelt upp löneökningen.
Fackens ståndpunkt är att högre löneökningar riskerar att spä på inflationen. De vill också ta hänsyn till vad företagen kan betala – alltså företag som LKAB som delar ut miljarder i aktievinster.
Kravet på 4,4 procent förankrades aldrig hos medlemmarna innan beslutet fattades i höstas. Det finns de som väljer att inte acceptera beslutet.
I Malmfälten – med Gruvtolvan på LKAB i Kiruna i spetsen – kräver gruvarbetarna 20 procent i löneökning. De håller inte med IF Metalls ledning om att inflationen drivs av höga löneökningar. Det finns en mängd andra orsaker, som krig och höga energipriser. Saker som gör att det blir mycket dyrare att leva, men som inte har att göra med vilken löneökning de får i Malmfälten.
Gruvarbetarna undrar varför det är arbetarna som ska stå tillbaka för att bromsa kostnadsökningarna. Det har facket inget riktigt bra svar på.
13 februari sa IF Metalls förbundsordförande, Marie Nilsson, till Dagens Arbete att det är en “stor pedagogisk utmaning” att förklara varför facket väljer att inte begära reallöneökningar. Hon vet att “den pågående inflationen inte är reallönedriven” och hon vet att det “nästan alltid” är “de som har det tuffast som får ta största smällen” när “man ska lösa samhällsproblem”. Men hon verkar inte vara beredd att göra något åt det.
Fack och arbetsgivare i industrin förhandlar nu med målet att ha en uppgörelse klar 31 mars. Den uppgörelsen blir vägledande för den övriga arbetsmarknaden. Alltså det så kallade märket.
Under tiden kämpar människor runtom i Sverige för att få vardagen att gå ihop. Så sent som i veckan rapporterade SVT att ökningen av matpriserna var rekordstor i februari. 2,5 procent jämfört med januari. Det som ökat mest i pris är bland annat barnmat och välling. På tolv månader har matpriserna ökat med 17,8 procent.
En grupp som inte berörs av den pågående avtalsrörelsen är vd:ar och styrelserepresentanter. Deras löner är skyhöga och växer, oavsett inflationsläge. De har alltid råd att köpa mat och betala elräkningarna.
Emma Lundström
- Att industrin “sätter märket” betyder att den löneökningskostnad som industrins parter kommer överens om i avtalsrörelsen ska gälla även för resten av arbetsmarknaden.
- Fem fackförbund – Facken inom industrin – och tolv arbetsgivarorganisationer står bakom industriavtalet.
LÄS OCKSÅ:
- Facklig aktivist inom Handels i Eskilstuna: “Det kan absolut bli strejk!” – eFOLKET, 5 mars 2023
