Tunnelbanans röda linje i Stockholm har uppmärksammats flera gånger tidigare, på 90-talet var det Latin Kings som rappade om Norra Botkyrka och 2006 släppte Jan Hammarlund ett album med namn Röda Linjen. Nu är det åter dags när Duo 127 släpper albumet Hela världen bor här.
Tar man en titt på de stationer som ligger längs röda linjen finns det gott om musikreferenser, som till exempel Gärdet där Gärdesfestivalen hölls, Skärholmen där KSMB bildades och Danderyd vilket var Mörbyligans hemort.
Nu är det då dags igen med Duo 127, siffrorna kommer från det postnummer som täcker stationerna från Bredäng till Vårberg. Det är just i det området som den här skivan utspelar sig, med lokalpatriotism och socialrealism hand i hand. Det finns en enorm värme i skildringarna, till och med i den sorgsna men otroligt vackra låten “Bredängshoran” som kanske är skivans absolut bästa låt .
Musikaliskt är det som en blandning mellan svensk progg och singer/songwriter, inte långt ifrån artister som Blomman och Kenta. Det finns ett enormt hjärta i både musiken och texterna, dessutom har Tommy Fagerberg en punkbluesig röst som jag egentligen tidigare bara har hört från Stefan Sundström. Det är något med hur de prononcerar orden och hänger kvar lite på sista vokalen, jag älskar det.
Den inledande låten “Hela världen bor här” beskriver området väldigt väl med vattenpipor, årgångsvin, slöja, keps, pundare, höghus och bostadsrätter. Det kanske inte är något som 18% av befolkningen skulle glorifiera men Duo 127 älskar den smältdegel där de bor. Det hörs även i favoritlåten “Röda linjen” som faktiskt påminner lite om Brown Eyed Girl. I flera av låtarna får vi dessutom höra skickligt saxofonspel av Claes Carlsson som har spelat med både Ebba Grön och Eldkvarn.
Det går inte att placera Duo 127 i ett specifikt fack eftersom musiken är så variationsrik där den röda tråden på något sätt är vismusikens berättartradition och skildringar. Då spelar det ingen roll om det är rock, baktakt, pop eller som i den punkiga “Samhällsparasiten” med KSMB-sångaren Steppan Guiance på gästsång.
Jag kan inte annat än att hylla den här skivan och hoppas verkligen att den får gott om uppmärksamhet vilket den verkligen förtjänar. Tidigare har Ison och Fille representerat 127 med sin hip hop, vi får se om Duo 127 har samma genomslagskraft, de borde ha det, jag är i alla fall fast.
