Kunder kan hjälpa butikerna att minska matsvinnet genom att själva leta efter varor med kort datum och på så sätt få köpa varorna med rabatt. Med en speciell skanning får du som kund ett lägre pris, och hur mycket lägre beror på när bäst före-datumet är.
Som konsumenter har vi ju redan lärt oss att det ofta finns prissänkta varor i butikerna, oftast med utgångsdatum samma dag eller dagen därpå. Och för den som är van vid att köpa livsmedel med kort utgångsdatum och sänkt pris är steget inte långt till att själv börja leta efter livsmedel med max tre dagar kvar före bäst före-datum, eller kvar till sista förbrukningsdag. Det är där det nya datumsystemet kommer in med datumrabatt kopplat till vårat detektivarbete som konsumenter. Det skriver tidningen Göteborgs-Posten (GP).
I de butiker som infört systemet med en särskild datumrabatt används en slags skanner som ger varan en ny prislapp. Värdet baseras på vad det är för typ av produkt och om datumet går ut samma dag eller om en, två eller tre dagar.
Kött och mejeriprodukter
Framförallt är det kött och mejeriprodukter det handlar om – bland dessa livsmedel kan man få mellan 10 och 60 procents rabatt. Men även bröd och andra livsmedel ingår i systemet. Och syftet med datumrabatten är att lära oss konsumenter att sluta gräva längst bak i butikshyllan, och istället välja datum utifrån när varan ska förtäras. Ett mjölkpaket som kanske har bäst före-datum idag går ju alldeles utmärkt att dricka idag – eller imorgon. Kan vi då få köpa mjölken för ett betydligt lägre pris så har ju både butiken och vi som konsumenter vunnit på köpet. Butiken måste ju annars slänga mjölkpaketet om datumet gått ut.
Bäst före-datum och sista förbrukningsdag
Det är skillnad på datummärkningen “bäst före” och angiven “sista förbrukningsdag”. Sista förbrukningsdag på våra livsmedel är precis vad det låter som. Det är en märkning som handlar om säkerhet. Livsmedel får inte säljas efter denna dag och ska heller inte förtäras. Men för produkter som är märkta med bäst före-datum går det bra att lukta och smaka sig fram till om de fortfarande är tjänliga som människoföda. Det finns dock undantag, bland annat för de konsumenter som tillhör riskgrupper för listeria som i stället ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer.
Datumsystemet finns i Eskilstuna
Bilden visar en kund på ICA Maxi i Eskilstuna. Kunden vill veta om det eventuellt går att få ett lägre pris på mjölkpaketet. ICA Maxi i stadsdelen Skiftinge är en av än så länge få butiker i Sverige som infört det nya datumsystemet. I nuläget är det bara 62 butiker i landet som ger kunderna denna möjlighet.
Så mycket mat slängs i världen
Enligt matsvinnsrapporten, “Food Waste Index (FWI)”, från FN rör det sig om ungefär 931 miljoner ton mat som slängdes i världen bara under förra året (2021). I den siffran ingår mat som slängdes i hemmen, affärerna, restaurangerna eller andra liknande sammanhang. Drygt hälften kommer från hushållen, eller nästan 570 miljoner ton. Uppskattningar tyder på att åtta till tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från mat som producerats och inte konsumerats. Samtidigt finns det människor som svälter i världen.
Försök undvika att kasta mat
Helst ska vi ju undvika att slänga mat överhuvudtaget. Men om vi ändå måste göra det så är det ju bra om vi har tillgång till källsortering som bilden visar. Enligt Livsmedelsverket slängs cirka en tredjedel av all mat som produceras, och matsvinn uppstår hela vägen från produktion till köksbord. Men det allra största matsvinnet sker faktiskt i våra hem, och matens samlade miljöpåverkan blir som högst i det sista ledet, när vi som konsumenter slänger fullt ätlig mat.
Svenska konsumenter är rädda
En orsak till att det slängs så mycket mat i våra hem är att vi svenskar tycks ha en rädsla för att bli sjuka av gammal mat. Enligt en konsumentundersökning som Livsmedelsverket nyligen gjort finns två huvudsakliga anledningar till att mat slängs i våra hem. Den ena är att maten “känns ofräsch” och den andra att man “inte vill riskera att bli sjuk”. Rädslan är stor men ofta obefogad, enligt Livsmedelsverket. De flesta konsumenter förstår att det är fel att slänga ätlig mat. På samma gång anser sex av tio att de själva har ett stort ansvar för att minska matsvinnet, visar en ny rapport.
