Annie Lööf ställer som villkor att Stefan Löfven måste driva liberal borgerlig politik för att få centerns passiva stöd som statsminister. Det är inskränkningar av strejkrätten och ännu sämre anställningstrygghet.
Marknadshyror, det vill säga fri hyressättning på marknadens villkor. Glöm det där med “bostaden en social rättighet”.
Sänkta marginalskatter, vilket per automatik innebär störst skattesänkning till de med högst inkomster. Alltså större löneskillnader i en tid då alltfler talar om att de ekonomiska klyftorna i samhället redan är för stora.
Att man ska slopa kravet att ta bort vinster i välfärden. Helst vill väl Annie Lööf ha “obegränsade vinster i välfärden”.
Lägre löner för de som redan har lägst lön.
Centerpartiet, liksom Liberalerna, påstår att de är socialliberala.
Jag tycker att de alltmer uppträder som nyliberala, eller marknadsliberala.
Socialliberalismen kan ses som någon slags liberalism med “mänskligt ansikte”.
Nyliberalismen förespråkar i första hand avregleringar och privatiseringar, alltså en råare och mera cynisk liberalism.
Jag tycker det passar bra att illustrera det här med en satirteckning av den finländske författare och konstnären Henrik Tikkanen. Tikkanen som levde 1924-1984 och som bland annat gav ut några böcker med satiriska citat över tillståndet i världen. Bland annat två böcker med titeln “Ansikten och åsikter”.
Det här citatet:
“En liberal är en konservativ som är bekymrad över det”.
Något att reflektera över – framför allt om man kallar sig liberal.
Rolf Waltersson
