- Putin vann som väntat ryska presidentvalet, och som väntat förekom valfusk
- Vänsterfronten vägrar erkänna valet som legitimt och fortsätter kampanjen
- Stödet för Kommunistpartiet visar ändå att vänstern är starkare än liberalerna
Efter valet den 18 mars har Vladimir Putin för fjärde gången utropat sig som Rysslands president. Officiellt fick han 77 procent av rösterna, vilket är rekord för någon rysk presidentkandidat sedan Sovjetunionens fall. Men som vanligt förekom det valfusk på flera håll, oftast genom att lokala partibyråkrater såg till att lägga ner några extra röster på Putin i valurnorna. Fusket med de extra valsedlarna handlade minst lika mycket om få det att se ut som att det var ett stort valdeltagandet, som att säkra Putins seger.
Putins främsta utmanare denna gång, Kommunistpartiets nye kandidat Pavel Grudinin, fick 12 procent av rösterna och har erkänt valresultatet. Men enligt oberoende opinionsundersökningar i vallokaler runt om i landet hade kommunisterna snarare runt 20-25 procent av väljarstödet.
Den radikalare socialistiska organisationen Vänsterfronten, som denna gång hade gått i allians med Kommunistpartiet och backat upp Pavel Grudinins kandidatur, vägrar dock att erkänna valresultatet som legitimt. Utöver det uppenbara fusket med valsedlarna, pekade man på att regimens kampanj mot Grudinin hade varit ovanligt smutsig i alla medier.
Dagen efter samlade Vänsterfrontens ledare Sergej Udaltsov till en demonstration i Moskva med ett tusental deltagare i protest mot valet. Sergej Udaltsov krävde också att hela valsystemet måste reformeras, så att alla partier och personer som vill kan få kandidera, inte bara de som godkänns av Kreml.
Aleksej Sachnin, en annan av Vänsterfrontens ledare som sedan 2013 bor i Sverige som politisk flykting, menar också att valet måste ses som illegitimt, men tror att Putin skulle ha segrat även utan att fuska.
– En av de viktigaste grunderna för Putins seger är den nya kalla-kriget-stämningen och västvärldens sanktioner mot Ryssland, som har lyckats ena samhället snarare än att splittra det. Folk känner att de måste backa upp Putin just därför att USA och EU gör allt för att krossa honom. Den känslan har överskuggat alla andra inrikesfrågor och ekonomiska problem, menar Aleksej Sachnin.
– Det visar visserligen att de ryska väljarna är infantila, men också hur västs agerande ger motsatt effekt än vad som är tänkt och bara leder till att stödet för Putin stärks.
Vänsterfronten hade valt att stödja Pavel Grudinins kandidatur som “folkets kandidat”, efter att en omröstning mellan vänsteraktivister visat att han var betydligt populärare än Kommunistpartiets gamle ledare Gennadij Ziuganov, som då valde att kliva åt sidan för Grudinin. Men alliansen med Kommunistpartiet var i första hand tänkt som en möjlig plattform för Vänsterfronten att nå ut och bygga vidare på en bredare och radikalare rörelse, som på sikt kan utmana Putin.
– Det gick sämre än vad vi hade hoppats för Grudinin, men samtidigt står det klart att en vänsteropposition är det enda politiska alternativet mot Putin. De tre liberala kandidaterna som nu fritt fick ställa upp i valet, fick knappt en procent var av rösterna, säger han.
Han syftar på den provästliga TV-kändisen Ksenia Sobtjak som kandiderade i eget namn, och Boris Titov från det nyliberala Tillväxtpartiet, samt Grigorij Javlinskij från det socialliberala partiet Jabloko.
Samtidigt menar han att Putin, trots det uppenbart stora väljarstödet inte sitter säker på tronen.
– Regeringen står inför svåra utmaningar. Om de inte byter social och ekonomisk kurs, så kommer den växande krisen förr eller senare leda till en samhällsexplosion. Putin har segrat, men de problem han står inför växer, säger Aleksej Sachnin.
Putin har sagt att han nu tänker ändra bland ministrarna i sin regering, men vad det innebär får vi se först i maj när nästa mandatperiod inleds på riktigt.
– Kanske hoppas Grudinin fortfarande att han kan påverka Putin i en mer socialdemokratisk keynesiansk riktning. Det var hela tiden hans mål med den här valkampanjen, att komma i en starkare position för att förhandla fram bättre villkor för de “röda direktörer” som ägnar sig åt inhemska produktion, till skillnad från de styrande oligarker som dominerar finansmarknaden och råvaruexporten. Men jag tror inte att oligarksystemet kan göra en så djup omställning, men om Putin inte gör det, så förstärks krisen, säger Aleksej Sachin.
Vad gör Vänsterfronten nu?
– Vi försöker fortsätta den rörelse vi har börjat bygga och vill radikalisera den genom fortsatta gatudemonstrationer och utomparlamentariska metoder. Vi började redan dagen efter valet med en demonstration i Moskva. Det blev inte jättestort, men det kan växa. Den här vänsterkoalitionen med Kommunistpartiets gräsrötter har fortfarande potential, men det måste bli bredare allianser, nya ansikten och mycket tydligare kritik mot regimen. Valet att stödja Grudinin var bara ett första steg, säger Aleksej Sachnin.
– Man kan säga att vårt minimiprogram har realiserats. Efter åren av repression har Vänsterfronten återuppstått och blivit en kraft att räkna med igen, tack vare vår allians med Kommunistpartiet. Det råder ingen tvivel om att det var rätt taktik. Vi har inte blivit någon enorm kraft som under protesterna 2012, men vi har blivit tagna på allvar igen. Nu gäller det att förbereda oss för den kommande krisen så att vårt maximiprogram kan realiseras, det vill säga att Putin och oligarkregimen ska störtas och den verkliga kampen för socialism kan börja.
Per Leander
internationalen.se
