Det finns ett rasistiskt stråk i den idag pågående osakliga kampanjen mot den folkliga kulturformen cirkus, hävdar Cirkusakademiens Janne Näsström i detta debattinlägg. Näsström hänvisar också till en rapport om djurhållningen, som granskats av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.
eFolkets medarbetare Rolf Waltersson skriver om en djurrättsmanifestation utanför Parken Zoo i Eskilstuna. I slutet av artikeln glider han över på cirkus:
– När det gäller djur som underhållning har vi senare tiden sett att flera cirkusar tagit bort sådana inslag i sin “repertoar”. Ett resultat av saklig kritik och att djurcirkusar tappar åskådare. Djur som underhållning hör inte hemma på cirkus, skriver Rolf Waltersson.
En god regel är att kolla fakta innan man skriver. 80 procent av de svenska cirkusarna, räknat som omsättning, avvecklades 2015 – 2017 på grund av en hatkampanj mot hela cirkuskulturen. Den handlade inte om djuren utan om rasistiska fördomar mot “kringresande” och förakt för folklig kultur, vilket även drabbade akrobater, clowner och nycirkuskompanier.
Cirkusakademien har tömt svenska myndigheters arkiv på allt om djur på cirkus. Det visade sig att det dominerande djurskyddsproblemet är privatpersoners sällskapsdjur. Efter att gällande cirkusregler DFS 2007:3 trädde i kraft är svenska cirkusar landets hårdast reglerade, mest kontrollerade och dokumenterat bästa djurhållare. Kolla gärna påståendet med ansvarig myndighet Jordbruksverket.
Huruvida det är etiskt försvarbart att använda djur för underhållning är en annan sak. Här har Cirkusakademien ingen uppfattning, annat än att den grundlagsstadgade likabehandlingsprincipen ska respekteras. Samma bestämmelser ska gälla alla som använder djur för uppvisningar, tävlingar och utställningar. Jag utgår från att alla demokratiskt sinnade delar vår uppfattning.
Janne Näsström
Tf direktör Cirkusakademien
