Elin Wägner feminist, författare ideolog. Det var rubriken för ett föredrag av Birger Schlaug. Platsen var ABF:s lokal i centrala Eskilstuna, dit ett 40-tal intresserade hade sökt sig på tisdagskvällen.
Birger Schlaug berättade bland annat om Elin Wägners uppväxt i ett högborgerligt hem i Lund i slutet av 1800-talet, Hon föddes 1882. Fadern Sven var rektor på en skola i samma stad. Han vägrade dock den unga Elin att få studera vidare på stadens gymnasium, vilket hennes bror fick .
Elin Wägner växte alltså upp i ett starkt patriarkaliskt Sverige. Det – konstaterade Birger Schlaug – kom hon senare i livet att starkt kritisera, framförallt i några av sina romaner.
Hon slog sig dock fram till att bli en av landets mest framgångsrika och omtyckta kvinnliga författare efter att först ha gjort en raketkarriär inom journalistiken. Först blev hon anställd på Helsingborgsposten. Därefter hamnade hon i Stockholm som journalist på Dagens Nyheter , sedan på tidningen Idun. Samtidigt började Elin Wägner att skriva böcker. Hennes debut som författare gjorde hon 1907 med kåserisamlingen Från det jordisk museet, som inleds med en berättelse från London där hon vistades ett tag. Den boken följdes sedan av ett drygt trettiotal romaner varav några Norrtullsligan, Pennskaftet och Helga Wisbeck handlar om något då så unikt som yrkesverksamma unga kvinnor på kontor och om kvinnors kamp för rösträtt. Något som Elin Wägner kämpade för med aldrig sinande energi, vid sidan av författandet och journalistiken.
Några andra romaner som Birger Schlaug särskilt nämnde var Släkten Jerneploogs framgång, Åsa Hanna, Tusen år i Småland, Vinden vände bladen samt den roman som hade väckt intresset för Elin Wägner hos Birger Schlaug: Väckarklocka från 1941. Den boken ställde allt på huvudet för den unge ekonomistudenten Birger. Boken tog upp sådant som meningen med livet och ifrågasatte aspekter av den ekonomiska tillväxten. Den romanen bidrog senare till att föredragshållaren gick med i Miljöpartiet i början på 80 talet, där han sen blev ett av två språkrör.
Var ska man då placera Elin Wägner politiskt. Som Birger Schlaug konstaterade tillhörde aldrig Elin Wägner något politiskt parti eller rörelse, som till exempel arbetarrörelsen. Det är väl kanske ett av skälen till , trodde Birger Schlaug, att Elin Wägner tyvärr är ganska bortglömd nuförtiden. Men ska man försöka placera in henne på den politiska skalan var hon liberal, menade Schlaug..
Överhuvudtaget var Elin Wägner obekväm för sin samtid. Trots det så fick Elin Wägner stora framgångar med många av sina romaner. Hon engagerade sig även internationellt. Hon var med och startade Rädda Barnen i början av 1900 talet och hon deltog i några konferenser vars syfte var att försöka stoppa första världskriget. Elin Wägner blev även medlem i Kväkarna. Där träffade hon Emilia Fogelklou som vi kommer att skriva om i nästa veckas eFolket. Men tillbaks till Elin Wägner. Hur gick det för henne senare i livet? Det gick på många sätt bra. Hon blev 1944 invald i Svenska Akademin som andra kvinna efter Selma Lagerlöf. Elin Wägner skrev mot slutet av sitt liv en mycket uppskattad biografi över just Selma Lagerlöf .
Hur levde då Elin Wägner rent privat?. Ja, hon var gift i tio år med filosofen John Landkvist. Och hur gick det sen med Elins bror som fick studera på gymnasium.? Jodå det gick hyfsat bra för honom också. Han blev också journalist – i Paris. Elin Wägner ligger begravd på kyrkogården i Lund. Hennes älskade hus kallat Lilla Björka beläget i byn Berg några mil norr om Växjö är numera ett museum över författarinnan, som avled 1949.
Text: Kjell Andersson
Foto: Rolf Waltersson
Föreläsningen var en del i ABF:s Föreläsningsserie om kvinnliga pionjärer.
