Jag lyssnade på Talkshow i P1 20 augusti. En del av inslaget handlade om; ”Vem donerar egentligen pengar till Kamala Harris och andra presidentkandidater i USA?” (se lästips)
I programmet intervjuades svenskan Anna Throne-Holst som 2016 kandiderade till kongressen för Demokratiska partiet.
Det viktigaste är pengar – hur mycket pengar man kan tigga från privatpersoner, företag och intresseorganisationer:
“Man mäts inom politiken efter hur mycket pengar man lyckas tigga till sig. Både sittande kongressledamöter och de som kandiderar tillbringar 2-3 timmar om dagen till att jaga donatorer. Och man har en hel stab till sin hjälp. Det läggs lika mycket tid på att tigga pengar som att vara ute och kampanja och prata politik med väljarna”, säger Anna Throne-Holst.
Det läggs en väldig massa pengar. Anna Thron-Holst uppskattar att årets val totalt kommer att omsätta runt 17 miljarder dollar, alltså 170 miljarder kronor. Förutom presidentvalet är det val till representanthuset och senaten, kongressens båda kamrar.
Även om inte pengar är allt så har pengar en avgörande betydelse för vem som blir president. “3,5 miljarder för att bli president i USA”, skrev Dagens Nyheter 2004. Nu, 20 år senare, har den summan skenat i höjden ytterligare.
Pengarna går till största delen till reklam. Det är reklam i TV, tidningar och på sociala medier, bland annat Facebook. Det är också en väldig massa dörrknackning där man växlar några ord och “skakar hand” med väljarna samt uppmanar dem att gå och rösta.
De som ger pengar räknar naturligtvis med att “få valuta för pengarna”. Det gäller framför allt för företagen som räknar med att den eller de man satsar på kommer att driva en politik som gynnar dem själva. De stora företagen har lobbyister till sin hjälp för att “påverka” kandidaterna i ”rätt riktning”.
Det finns ett talesätt; “Big money has always been at the core of our democracy”, alltså: “Stora pengar har alltid varit kärnan i vår demokrati”.
Det här sättet att ragga donatorer, att tigga pengar, är riggat för korruption – att politiska kandidater låter sig köpas för pengar och förväntas betala tillbaka med de “rätta” politiska besluten.
“Företagen förväntar sig att politikerna lyssnar på dem”, säger Jan Hallenberg, USA-kännare på Utrikespolitiska institutet.
Även svenska företag medverkar som donatorer i presidentvalet i USA.
“Svenska företag väljer sida i USA” är rubriken på en artikel i SvD Näringsliv:
“Svenska företag pumpar nu in pengar i det amerikanska presidentvalet. Allra flitigast att öppna plånboken är läkemedelsjätten Astra Zeneca som donerat drygt 14 miljoner kronor”, skriver SvD.
Ska man vara noga så är Astra Zeneca ett svenskt-brittiskt företag
Även Elekta är ett svenskt företag som blandat sig i den amerikanska presidentvalskampanjen genom att satsa pengar på “rätt häst”.
I Sverige har vi kanske en mer restriktiv inställning till det här med pengar till partierna. Och vi har regler om att det ska vara öppenhet om varifrån pengarna kommer.
Men ni kanske kommer ihåg att det inför senaste riksdagsvalet blev ett visst “ståhej” när några partier erbjöds hjälp med “smarta upplägg” för att dölja varifrån pengarna kom.
“Respekt åt C, MP och V som vägrade fiffla när de erbjöds ta emot stora anonyma gåvor. Skäms ni andra”, skrev socialdemokraten Ulf Bjereld. (se lästips eFOLKET)
Rolf Waltersson
Lästips:
Talkshow i P1 – Sveriges Radio P1. 19 augusti 2024 (ni kan höra intervjun med Anna Throne-Holst 9 minuter in i programmet där hon berättar hur det går till när man tigger pengar)
Utblick: Så slog USA-valet insamlingsrekord – Giva Sverige. 18 februari 2021
Rapport: Svenska företag gav pengar till valförnekare i USA – Aftonbladet. 2024-05-17
Partierna som var beredda att runda lagen för att ta emot dolda donationer – Fortsättning följer – eFOLKET. 21 augusti 2022
