Ännu en rapport från Skolinspektionen avslöjar systematiska fusk med betygssättning. Av 30 granskade gymnasieskolor får samtliga rektorer bakläxa. En av dem är Magnus Wallin, rektor på den fristående gymnasieskolan Fridagymnasiet i Vänersborg:
“Vi jobbar hela tiden med detta, men vi får titta ytterligare på det vi gör”, säger han till SVT Nyheter.
Så svarar man alltid. Men eftersom fusket fortsätter och fortsätter hela tiden måste det betyda att man misslyckas när man “jobbar med detta hela tiden”.
Ibland skyller man på betygssystemet, att det är för luddigt och osäkert. Och så kan det kanske vara.
Men då frågar jag mig varför felaktiga betyg alltid tycks bli glädjebetyg.
Beror felaktiga betyg på luddighet i betygssystemet borde det i rimlighetens namn vara lika vanligt med “sorgebetyg”, för låga betyg. Men om detta hör man aldrig några larmrapporter. Så förmodligen är glädjebetyg satta medvetet och med avsikt just för att “kunderna” ska bli nöjda.
En av dem som tröttnat på dessa glädjebetyg är Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm:
“Det som hänt är att gymnasiebetyg på sina håll förvanskats till att bli ett slags handelsvara, lockbeten med syfte att dra till sig presumtiva elever”, säger har till SVT Nyheter.
Som exempel tar Lars Strannegård upp Campus Manilla, Manillaskolan, där flera barn från kungafamiljen går, som skräckexempel:
“Häpnadsväckande 84 procent hade högre kursbetyg än i nationella provbetyg i matematik 3C”, säger han i en kommentar.
Manillaskolan är exempel på hur påtryckningar från rika och framgångsrika föräldrar och elever leder till att skolan sätter glädjebetyg. (se lästips Campus Manilla: Elitens barn lär sig fuska tidigt)
Kan lägga till att vid Fridagymnasiet i Vänersborg hade 87 procent av eleverna glädjebetyg i mattekurs 3B.
Det här bekräftar bara det vi vet sedan länge. Friskolereformen har gjort skolan till en marknadsplats där elever betraktas som kunder. Kunder som man lockar till sig, bland annat genom glädjebetyg.
Följden blir att de som får glädjebetyg får svårt att klara fortsatt utbildning eftersom de inte har den förkunskap som krävs för att klara högre utbildning. Om detta vittnar Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan.
Men också att glädjebetygen stänger ut elever som har rättvisande betyg från att komma in på universitet och högskolor eftersom elever med glädjebetyg “tränger sig före”.
Detta veta alla. Till om med regeringen och alla andra förespråkare för detta unika friskolesystem som endast finns i Sverige. Om det vore så förträffligt som förespråkarna hävdar, borde väl andra länder ta efter?
Det märkliga är att i sak håller regeringen med: “Fuskbetyg är ett stort problem”, säger skolminister Lotta Edholm (L) till tidningen Dagens Samhälle, 11 maj 2023.
I en debatt på SVT mellan rektor Lars Strannegård från Handelshögskolan och utbildningsminister Mats Persson (L) håller Mats Persson med om att fuskbetyg är ett stort problem ett problem “som man jobbar med”.
13 maj lyssnade jag till Studio Ett i Sveriges Radio P1. Där var det också debatt om dessa glädjebetyg med anledning av Skolinspektionens senaste rapport. Det var mellan Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Daniel Riazat och Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
Även här tvingades Mathias Bengtsson, som ju företräder ett av regeringspartierna, att hålla med om att dessa glädjebetyg är ett stort problem.
Men i stället för att dra slutsatsen att hela den här soppan med ett skolsystem som krackelerar och spricker sönder beror på friskolereformen där skolan till stor del blivit en marknadsplats för diverse oseriösa krämare, började Mathias Bengtsson att prata om “valfriheten”, det fria skolvalet. Att de som är emot friskolesystemet med vinstdrivande skolor vill förbjuda föräldrarna att fritt välja skola till sina barn.
Är orättvisa och falska glädjebetyg det pris man måste betala för det fria skolvalet?
Även det fria skolvalet är en del av problemet. Vi vet att friskolor väljer bort och tackar nej till elever som har särskilda behov och som kostar mera i form av pengar och skolpersonal.
Vi vet att skolvalet främst utnyttjas av föräldrar som själva har högre utbildning och som känner systemet och vet “hur slipstenen ska dras”.
Målet måste vara att alla skolor ska vara så bra att det faller sig naturligt att barnen går i den skola som ligger närmast. Alltså den man blir anvisad om man inte gör ett aktivt skolval.
Daniel Riazat (V) underströk att glädjebetyg förekommer även inom kommunala skolor, men att det är vanligare i friskolor. Det beror på att man mer eller mindre tvingas in i striden om eleverna och deras skolpeng. De profitdrivna friskolorna har visat hur man plockar “russinen i kakan” och med “varm hand” lämnat över elever med särskilda behov av olika slag till den kommunala skolan.
Boken Markurells i Wadköpning av Hjalmar Bergman, som även filmatiserats, visar att påtryckningar att sätta högre betyg har förekommit tidigare. I alla fall i romanens värld. (se det sista lästipset)
PS. Intressant att skolminister Lotta Edholm (L) använder uttrycket “fuskbetyg”, vilket jag tycker är bättre än “glädjebetyg”. För glädjebetyg ger bara en kortvarig glädje där man fuskat sig före i kön.
När det senare visar sig att man genom glädjebetygen inte har de kunskaper som krävs för att klara en högre utbildning, är det inte lika roligt längre. Som att pinka i byxorna. Först känns det varmt och skönt. Sedan mara kallt, klibbigt och illaluktande.
Man kan säga att glädjebetyg är kontraproduktivt. Att de motverkar sitt syfte i ett längre och vidare perspektiv.
Rolf Waltersson
Lästips:
- Handelshögskolan har tröttnat på glädjebetyg – SVT Nyheter, 11 maj 2023
- Skolinspektionen dömer ut 30 rektorers arbete mot glädjebetyg – SVT nyheter, 11 maj 2023
- Skolpolitisk debatt om glädjebetygen – Studio Ett – Sveriges Radio, 12 maj 2023
- Campus Manilla: Elitens barn lär sig fuska tidigt – Aftonbladet, 11 maj 2023
- Om skolbetyg: “Kunden har alltid rätt” – eFOLKET, 16 maj 2020.
